Alla vinner på att fynda mat på rea

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-22

I går fyndade jag mat på rea.

Det var alltför länge sedan sist.

Korv till vrakpris på rea.

Jag handlade i en av mina vanliga butiker.

Bäst jag knatar omkring med vagnen i gångarna signalerar hjärnan stopp med stora bokstäver.

VAD var det där? Stod det 10 kronor på skylten?

Japp! Här reas 225 gram prinskorv av hösta kvalitet ut för 10 kronor paketet.

Och intill prinskorven ligger ett kilo isterband för 20 kronor.

Och en grillbricka med åtta sorters kryddkorvar från Scan för en tia och ett paket utmärkt grillkorv för lika mycket.

Somliga varor säljs ut för att de utgår ur sortimentet och det ska göras plats för andra varor medan andra reas ut för att bäst före-datumet närmar sig.

Det här råkar vara en av de Ica-affärer som nu åtalas för köttfärsfusket.

Att sälja ut felfri mat billigt för att slippa kassera den tycker jag är en win win-situation.

Affären får in lite pengar i stället för inga pengar alls ungefär som flygbolagen sedan länge hellre säljer en flygstol billigt än låter den gå tom.

Jag, kunden, blir ju helnöjd över att göra ett fynd som jag inte räknat med.

Miljön tjänar definitivt på ordningen eftersom det inte finns någon så infernaliskt klimatidiotisk mat som den som inte äts upp.

Det som egentligen förvånar mig är att det är så sällan jag numera ser den här matrean.

Någon enstaka gång klistras det röda halva priset-lappar på mat som går ut samma dag eller dagen efter.

Men anledningen är att butikerna enkelt kan skeppa tillbaks de osålda varorna till producenterna som får ta hela smällen och sin tur skicka den osålda maten till soptippen.

Taskigt förhållande, tycker jag.

Om vi alla tjänar på matrea – låt den flöda ymnigt hellre än att förstöra mat innan den ens blivit dålig.

I Japan lär det finnas ett system där dagsfärsk mat, typ köttfärs, säljs billigare ju närmare stängningsdags man kommer.

Kan vi inte ha det så här också, lägre och lägre pris ju närmare slängningsdags?