Växtbaserad mat har vind i ryggen

Sanna Bråding: Börja med en dag i veckan. Det blir många dagar på ett år. Svinbra för klimatet

Publisert:

Många vill äta mer växtbaserat. Men är det något för små barn? Mjölk ger ju starka ben och sallad blir väl ingen mätt på?

Sanna Bråding vill visa att det går hur bra som helst. Hon hittade tillbaka till den veganska kosten i samband med första graviditeten och bara körde på när barn nummer två var på gång. Nu har hon skrivit en bok för alla som vill dra ner på köttet.

– Mahalo är mitt stammishak. Är jag inte hemma med barnen eller på jobbet är jag här, säger Sanna Bråding och bänkar sig med en tallrik av nudelrätten ”Knivsöder” och en burk kokosvatten med lime. Vi ska tala om hennes nya ”Veganboken”. Eller vi och vi. Bråding brinner för vego. Man får passa på att skyffla in en fråga när hon tar en tugga av maten.

  • Har det blivit lättare att vara vegan?

– Så svårt har det väl aldrig varit för mig. Jag bor ju på Söder ha-ha. Men visst, utbudet i mataffärerna är ju ett helt annat i dag och det finns massor av kokböcker. När jag började på 90-talet fanns en enda och jag fick ta mig till Asien livs för att få tag på ingredienser. Min bok hade jag verkligen behövt då.

Hon tog ett uppehåll, men så började hon leva veganskt igen när hon blev med barn.

– Det finns flera argument för att äta växtbaserat – hälsan, hur vi behandlar djur, klimatet. Och jag vill att mina barn ska växa upp med värderingen att de respekterar allt levande. Jag tror att det kommer att göra dem till mer empatiska människor, säger hon.

– Många säger att de svenska djurskyddslagarna är så stränga och att djuren här har det bra, det är så nyttigt med mjölk och så vidare. Om vi skalar bort de där argumenten kvarstår faktum att köttindustrin är en stor klimatbov, större än flyget som vi talar så mycket om. Till det kommer djurens lidande.

Men tanken med boken är inte att skrämma läsarna till att bli veganer.

– Det började med att jag la ut mina matbilder på instagram. Jag tror mer på ”kolla vad gott, det är veganskt!” än att visa djur som lider. Jag vill inte provocera utan i stället bjuda in och snart var det många som ville att jag skulle samla recepten i en bok.

  • Dina två barn äter också veganskt. Kombinationen gör ibland människor upprörda, till exempel när skolor inför köttfri måndag eller har en vegetarisk prova på-vecka. Får du några reaktioner?

– Tyvärr har många förutfattade meningar. En vanlig är att man får näringsbrist av att äta veganskt. Men det stämmer ju inte. Min bok är ett försök att råda bot på okunskaperna. När jag var gravid och när pojkarna var riktigt små var det en hel del prat om att de skulle få bristsjukdomar. Men båda har legat perfekt på kurvorna och efter många diskussioner sa de på mödravården att ”vet du vad, det är nog vi som måste lära oss mer om näringslära”.

INSPIRATOR. Sanna Bråding släppt kokboken ”Veganboken”. I den vill hon inspirera andra att äta mer växtbaserat. ”Det finns flera argument – hälsan, hur vi behandlar djur, klimatet” säger hon när vi möter henne på på det ekologiska hälsocaféet Mahalo i Stockholm.
”En ’Knivsöder’ beställt, varsågod.” Julia Munoz på Maholo fixar fram en vegansk nudelsallad till Sanna Bråding.
  • Andra argument är ju att man inte får i sig tillräckligt med protein och att man inte blir mätt.

– Om du har en tallrik med köttbullar, brunsås på stekskyn, potatismos med smör blir förstås bara lingonsylten kvar om du går över till växtbaserat. Men du kan inte bara ta bort, du måste lägga till också. Det är ju faktiskt väldigt mycket du kan äta. En bra start är att byta alla halvfabrikat till vegetariska halvfabrikat. I dag finns en massa köttsubstitut som funkar riktigt bra. Då är det ett lätt steg att byta ut köttet. 

  • Har klimatdebatten fått dig att ändra dina matvanor?

– Egentligen inte. Jag är uppväxt med att inte slösa. Vi komposterade, sopsorterade – och släckte lampor när vi gick ut ur rummet. Jag köper kanske ännu mer säsongsbaserat nu. Men en del varor som soja och nötter går inte att köpa svenskt och i säsong. Drömmen vore att bara handla på Bondens marknad men av praktiska skäl är det omöjligt. 

  • Äter dina pojkar veganskt på dagis också?

– Ja, sex av totalt 45 barn på förskolan får vegansk mat och min äldste son kan fortsätta med det när han börjar i skolan. De andra barnen tycker inte att det är något konstigt. De diskuterar ibland. ”Äter du inte sånt? Varför då?” Men vegantårtan och vegokorven på födelsedagskalasen går åt. Det är nog mest föräldrarna som gör en grej av det.

  • Vad skulle du säga om någon av killarna kommer hem en dag och vill börja äta kött?

– De får göra sina egna val. Jag kan bara försöka ge dem så bra värderingar jag kan och jag kommer såklart att fråga varför. Men det får bli när de flyttat hemifrån. Jag tänker inte stödja den industrin.

  • Skulle det inte svida i modershjärtat?

– Nej, det är kloka barn. De är med och lagar mat hela tiden, de kommer att ha en bra anledning. Och ungdomar kan ju hitta på värre saker än att äta kött...

Sanna Bråding, aktuell med nya ”Veganboken”.

Sanna Bråding

  • Ålder: 39.
  • Familj: Kane-Lee 5,5 och Lakkie-Bee, 3.
  • Yrke: Författare, skådespelare, programledare, filmröst. ”Jag brukar säga kreatör för jag gör så många olika grejer. Men jag sjunger inte!”
  • Aktuell: Skrivit nya ”Veganboken” (Ordfront).
  • Bor: Stockholm.

Tre klimatiga tips

  • Kolla temperaturen i kylskåpet, den är ofta för hög. Fyra grader är bra för hållbarheten. Och tillagad mat håller längre än otillagad. Frys in rester.
  • Ta en skåprensardag i veckan. Kolla vad som döljer sig i kylen och grönsakslådan. Komplettera med torrvaror som pasta eller ris så har du söndagsmiddagen fixad.
  • Och en restdag. Så att du äter upp de där resterna i frysen och kylskåpet.

Tre barnsliga tips

  • Linssoppor, böngrytor och tofu knaperstekt i sesamolja är mina barns favoriter. Och så gillar de plock, det gör nog alla barn. Små skålar med broccolibuketter, majs, cocktailtomater, minimorötter, oliver, nötter och nachos.
  • Eat the rainbow! Ös på med olika färger och konsistenser. Det blir omväxlande och gott och variationen gör att du inte behöver tänka så mycket på näringslära. Då får barnen i sig det de behöver.
  • Men vitamin B12 och D-vitamin är knepigt om du äter vegankost. Jag ger barnen multivitamin där de båda vitaminerna ingår. Riktigt små barn får ju D-vitamintillskott från BVC. Det är gjort på fårull men det finns en vegansk ersättning gjord av en lav som jag ger mina barn. Dessutom får de kapslar med omega-3 gjort av alger. Ekologiska växtdrycker som havremjölk får tyvärr inte berikas så låt barnen dricka icke-eko.
Linssoppor, böngrytor och tofu knaperstekt i sesamolja är mina barns favoriter, berättar Sanna Bråding.

Tre tips för en mjukstart

  • Gå inte all in direkt. Du behöver inte bli en renlevnadsmänniska, det är inte en titel som ska erövras. Tänk på att både hjärnan och tarmarna ska vänja sig vid den nya maten. Det kan ett par tre månader. Börja med en dag i veckan. Det blir många dagar på ett år. Svinbra för klimatet.
  • Bekanta dig med vego-utbudet i din matbutik och våga fråga. Jag brukar ofta snacka med andra kunder som köper vegetariskt. Du får alltid några bra tips.
  • Var snäll mot dig själv. Ät ost och choklad om du gillar det. Det är okej att sakna kött – och att äta det ibland. Men sluta slentrianäta kött – och ta exempelvis bort köttet från frukostmackorna.
Växtbaserad mat har vind i ryggen
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Jon Hansson

Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast. Testar olika matnyttigheter, från mozzarella till kockknivar på Aftonbladet Plus. Skriver även för krogguiden White guide och Magasin måltid.