Champagne – franskt mousserande vin

Fira champagnens dag med ett glas bubbel!

Publisert:

Den 22 oktober är det inget mindre än internationella champagnedagen.

Här är allt du behöver veta om den lyxiga drycken – historia, tips och recept på tilltugg och champagnedrinkar.

Perfekt för att och skåla in den bubbliga dagen!

”Champagne” är ett av världens mest värdefulla varumärken och champagneodlarnas samarbetsorganisation, CIVC, är skoningslös och stämmer vettet ur vinproducenter utanför regionen som använder C-ordet på etiketter eller i marknadsföring. 

Så tillverkas champagne

En annan grundregel är att det bubblande vinet måste göras enligt champagnemetoden eller ”méthode classique”.

Det betyder att bubblorna skapas under en andra jäsning i flaskan.

Så här går det till, steg för steg:

  1. Först jäser druvmusten i ståltankar eller träfat där sockret i druvorna omvandlas till alkohol. Det bildas även koldioxid som i detta steg får försvinna ut i atmosfären.
  2. Sedan blandas de stilla och emaljfrätande syrliga vinerna från olika vingårdar, druvsorter och även årgångar till en mix – eller ”cuvée”.
  3. Cuvéen buteljeras sedan tillsammans med lite jäst och socker och får en kapsyl. Vinet börjar snart jäsa igen, sockret blir till mer alkohol och koldioxid.
  4. Men nu kan inte gasen försvinna utan löses i vinet som blir kolsyrat. Vinet lagras ytterligare minst 15 månader med jästen, ofta betydligt längre, och det är kontakten med jästen som ger champagne dess speciella doft och smak.
  5. När jästen käkat upp allt socker dör den och bildar en fällning i vinet. Efter lagringen vänder man därför flaskorna sakta upp och ned under lätt skakning och jästfällningen samlas i flaskans hals. Man fryser halsen, öppnar kapsylen och kolsyran trycker ut isproppen med fällning.
  6. Flaskan toppas sedan upp med en skvätt vin. Nu häller man också i lite mer socker, ”dosage”, vanligen motsvarande 5–12 g socker per liter. Då står det ”brut” på etiketten. Sötare champagner – ”sec”, ”demi-sec” och ”doux” – får en högre dos socker.
  7. Vissa producenter gör också en helt snustorr variant och tillsätter inget socker alls. Då brukar det står ”zero dosage” eller ”brut nature” på etiketten. Sedan kvickt i med korken och på med grimman som håller den på plats. Klart!
Så mycket socker finns i champagne

VIN

Så mycket socker finns i champagne

Var görs champagne?

Champagne ligger 14 mil nordost om Paris och det är nätt och jämnt att druvorna blir helt mogna i det förhållandevis kyliga klimatet. Men med lite bubblor och socker kan snipiga stilla viner bli helt förtjusande.

Vindistriktet Champagne i norra Frankrike med utsikt över orten Reims.

Druvorna i champagne

Det står var och en fritt att odla vilken druva som helst på sin jordplätt, även i Champagne. Men om det ska stå ”Champagne” på etiketten måste vinet vara gjort på någon eller några av de tre druvorna: 

  • Chardonnay – en grön som bidrar med fräschör.
  • Pinot noir – en blå druva som ger vinet fyllighet.
  • Pinot meunier – blå druva som är mer lättodlad än de två andra och anses ge fruktiga men mindre raffinerade viner fast den börjar få en renässans.

Att använda blå druvor till vitt vin är ytterligare en specialare i Champagne. Det funkar eftersom färgen bara sitter i druvskalen – fruktköttet är blekt grönt som på gröna druvor. Genom att filtrera bort skalen omedelbart efter pressningen undviker man att de ger vinet någon färg.

Det finns fyra andra gröna druvor – pinot gris, pinot blanc, meslier och arbane – som också får vara med i en champagne. Men de utgör bara ett par procent av de druvor som odlas i regionen.

Står det ”blanc de blancs”, ”vit av vita” på etiketten betyder det att bara vitvinsdruvor (gröna) använts och det betyder oftast 100 procent chardonnay.

”Blanc de noirs”, ”vit av svarta” betyder att endast viner av de blåa druvorna pinot noir och pinot meunier använts. Blanc de noir-champagner är rätt ovanliga men stilen har fått ett uppsving.

Champagne – det finns många regler kring den ädla drycken.

Drinkar och desserter med champagne

Här är fem riktigt goda drinkar och desserter med champagne.

Champagne passar till

Allt. Du som är riktigt dekadent dricker champagne genom hela din brakmåltid. Yngre, syrligt pigg champagne passar perfekt till fördrink – eller till att fira en jubilar (men det är slöseri att spruta den på racerförare).

Champagne funkar fint till fisk och skaldjur där du annars hade tänkt dig ett glas vitt med hög syra som i en riesling eller chablis. Fylligare, ofta äldre, champagner går jättebra till kyckling eller ljust kött.

Torr champagne till jordgubbar – som i Wimbledon – är ett otyg. Söta bär får syrligt vin att smaka surt och tråkigt. Söt champagne till bär och andra desserter är däremot kalas.

Recept tilltugg till Champagne

Champagnebubblande hallondessert

Känn igen champagne

Champagne känner du igen på bubblorna förstås. Champagne har också en mycket hög och aptitretande syrlighet. Arom och smak av gröna, gula eller röda äpplen, citrus, ibland krutrök, jäst, kex, vetedeg, rostat bröd, nougat och/eller hasselnötter.

Särskilt äldre viner får de brödiga tonerna. Här finns också det man kallar mineralitet – i champagne ofta ett slag kritighet. (Men det har ingen direkt koppling till att jordmånen i regionen består av krita.)

Rosé

Det mesta är lite speciellt i Champagne – även hur de gör sina roséviner. I resten av vinvärlden är det vanligtvis ett stort no-no att blanda vitt med rött för att få rosé men så gör de flesta champagnehusen.

10–20 procent rött vin – också från regionen Champagne – blandas i cuvéen som ska jäsa i flaskan. Metoden uppfanns av Barbe-Nicole Clicquot-Ponsardin, Gula änkan, för drygt 200 år sedan. Man gjorde rosa champagne även tidigare men då färgades den med fläderbär.

Vissa hus som Laurent Perrier använder den vanliga rosévinsmetoden där skalen från blå druvor får laka ur sin färg under en eller ett par dagar i musten till önskad rosa kulör. 

Det mesta är lite speciellt i Champagne – även hur de gör sina roséviner.

Odlarchampagne

Odlarchampagne blir allt mer populärt. Det stora husen köper i de flesta fall det mesta av sina druvor och ibland stilla viner från olika odlare och koncentrerar sig på blandning, lagring, försäljning och PR.

Men det finns – ofta mindre märken – där odlaren tar hand om hela processen. Anses av vinnördar som mer genuint och intressant. Spana efter förkortningen RM, ”Récoltant manipulant” på etiketten.

Varför saknar champagne årgång på etiketten?

Ytterligare en udda detalj är att de allra flesta champagner saknar årgång på etiketten.

Det kan i stället stå ”NV” eller ”non vintage”. Det beror på att producenterna inte bara blandar stilla viner från olika vingårdar och olika druvsorter men också från olika årgångar till sina cuvéer. Vissa champagner kan vara en blandning av runt 200 olika basviner. Man blandar för att champagnen ska smaka lika från år till år.

Vissa producenter som Krug och Jacquesson sätter ut koder på etiketterna så att du kan se vilken årgång som ändå dominerar mixen i flaskan.

Årgångschampagne

De flesta större producenter gör också årgångschampagne. Det är fortfarande en blandning av av olika stilla viner i cuvéen men alla är från samma årgång.

År med dåligt väder och sämre skörd gör man ingen årgångschampagne och de vinerna hamnar i stället i non vintage-champagnen. Årgångschampagner anses finare än non-vintage och är dyrare. Producenterna försöker hålla sin hus-stil i vinet men doft och smak varierar mellan årgångarna.

Toppårgångar: 1985, 1988, 1996, 2002, 2008.

(Källor: Wikipedia, Systembolaget, ”Atlas över världens viner”.)

Jon Hansson

Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast. Testar olika matnyttigheter, från mozzarella till kockknivar på Aftonbladet Plus. Skriver även för krogguiden White guide och Magasin måltid.