”Svenskt vin kan bli en miljardindustri”

”Svenska vingårdar är bäst i världen på hållbarhet”

Sverige är ännu en lilleputt till vinland. Men framtiden ser lovande ut.

– Svenska vinodlare är bäst på hållbarhet i hela världen, säger amerikanen Joe Roman på Arilds vingård som tog jobb som vinmakare här uppe i norr för att slippa giftiga bekämpningsmedel.

Besöksrundan i Arilds vingård på Kullahalvön i norra Skåne är avslutad. Ägaren Jonas Ivarsson har berättat om hur de skyddar vinrankorna mot angrepp genom att spruta en mix av fänkålsolja, bikarbonat och alger i stället för giftiga kemikalier och att de låter baby doll-får beta av gräset och gödsla. De små gräsklipparna är bara 45 cm höga så de kommer inte åt att äta av druvorna.

In från vineriet kommer Joe Roman, bördig från Oregon i USA och expert på druvan pinot noir. Även om klimatförändringarna gör förutsättningarna allt bättre för vinodling här – och sämre i klassiska vinländer – är det ett annat skäl som fört honom till Sverige.

– Det vi åstadkommer här är faktiskt bättre än ekologisk odling. För att hålla mögelsvampar borta sprutar även eko-odlare vinrankorna med koppar, en tungmetall som inte är bra för jorden. Och det krävs många vändor med traktorn för att rensa ogräs vilket drar diesel. Algcocktailen vi sprutar med skulle jag kunna dricka utan att oroa mig. Jag uppskattar verkligen att kunna jobba helt giftfritt – och dessutom blir bina lyckliga, säger han.

Enligt en EU-rapport är vindruvor annars det livsmedel som som oftast innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel.

Jobbar giftfritt på vingården

Anledningen till att Arild och många andra svenska vinodlingar inte behöver spruta med koppar är de tyska piwi-druvorna. Piwi står för Pilzwiderstandsfähige rebsorten, alltså ”svampmotståndskraftiga druvsorter”. De är mycket mer motståndskraftiga mot mögelangrepp än vanliga sorter som pinot noir, chardonnay och cabernet sauvignon.

Joe Roman är expert på just den känsliga pinot noir, men inte heller den besprutas.

– Det funkar bara vi pysslar om dem lite extra, plockar bort löv så att fukten inte stannar och det bildas mögel. Vi ska också skaffa en flock hönor som tar hand om nyckelpigorna. När jag jobbade i Oregon plockade vi hinkvis varje dag. De ger en otäck smak av dill till vinet.

Perfekt för mousserande viner

Australiern Ryan Montgomery har även han sökt sig till Sverige – och Thora vingård på Bjärehalvön – mycket för möjligheten att jobba giftfritt.

– Även om det inte är lika varmt här som exempelvis nere i Bourgogne där jag jobbade tidigare har läget fördelar. Druvorna får mycket mer ljus tack vara era korta sommarnätter. Men blåsten är ett problem. Vi måste bygga vindskydd och se till att plantera i rätt väderstreck, säger han suckar över några fullständigt sönderblåsta rankor.

Liksom Arild satsar Thora på pinot noir och solaris. De har även ett experimentblock med de tre champagnedruvorna pinot noir, pinot meunier och chardonnay.

– Det svala klimatet här är perfekt för mousserande viner. Och även för ekologisk eller biodynamisk odling utan gifter. Vad skulle kunna gå fel? Nu ska vi visa världen vad Sverige kan åstadkomma utan besprutning – och med lite klimatförändringar.

Giftregn över druvorna

• Druvor står för 3,5 procent av jordbruksarealen i Europa men sprutas med 15 procent av alla kemiska bekämpningsmedel. Sedan finns det många odlare som arbetar enligt mer eller mindre ekologiska eller biodynamiska principer och skippar gifterna även i de stora traditionella vinländerna som Frankrike, Italien och Spanien.
• En EU-rapport visar att vindruvor är det livsmedel som oftast innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel. 72 procent av 2 479 vindruvsprover visade på rester bekämpningsmedel.
• När 40 flaskor vin, varav sex ekologiska, testades 2008, också i EU:s regi, innehöll alla flaskor med konventionellt vin rester av bekämpningsmedel – totalt 24 olika aktiva substanser. Ett av ekovinerna innehöll också en låg halt bekämpningsmedel, troligen ”spill” från besprutning av vingårdar i närheten.

(Naturskyddsföreningen, EU-kommissionen.)

Vingårdarna växer mot alla odds

Gränsen för var det går att odla vin kommersiellt på norra halvklotet anses gå vid 50:e breddgraden. Längre norrut blir det för kallt för druvorna. I Europa betyder det norra Frankrike (Champagne, Alsace), södra Tyskland (Mosel, Pfalz, Baden), Tjeckien och Slovakien.

Men i denna sanning struntar exempelvis odlare i södra England och gör med stor framgång brittiskt bubbel. Även i Polen, Danmark och Sverige har många vinodlare klivit upp från hobbynivån till riktig business. Låt vara i liten skala. I Sverige finns sammanlagt lite drygt 100 hektar kommersiella vingårdar.

Som jämförelse är världens största sammanhängande vingård, Plantaze i Montenegro på 2 307 hektar. Sella & Mosca på Sardinien är störst i EU med 530 hektar.

Men den svenska vingårdsarealen växer snabbt.

– Om tio år kan vi ha 10 000 hektar här i landet om vi vill, säger Kullabergs vinmakare K Felix G Åhrberg.

Vin ger mer jobb än potatis

I dag säljer de flesta svenska lantbrukare oförädlade produkter som mjölk, frukt, grönsaker, potatis och spannmål. 

– Det skapar bättre inkomster och fler arbetstillfällen om vi i stället själva förädlar det vi odlar. Ett första steg är exempelvis marmelad. Ytterligare ett steg är att göra vin, mousserande är något svårare och högsta förädlingsgrad är att göra riktigt fin sprit, så kallade ädeldestillat. Vi sysselsätter 15 personer på våra 14 hektar vinodling, grannen fem på sina 950 hektar spannmålsodling, säger K Felix G Åhrberg, vinmakare på Kullabergs vingård som även producerar vin- och fruktdestillat och bourbonwhiskey.

– Svenskt vin har förutsättningar att bli en miljardindustri med många anställda. Och det skulle förstås ge ringar på vattnet – de ska handla på Ica, gå till optikern med mera. På så sätt får vi en levande landsbygd. Dessutom är svenska vingårdar turistmagneter och hjälper till att lyfta svensk gastronomi. Det här borde ju svensk jordbrukspolitik stötta, säger han.

Ett vanligt önskemål bland svenska vinodlare är att gårdsförsäljning av alkohol ska tillåtas. I dag kan besökare provsmaka vinerna om vingården har en restaurang eller vinbar men flaskor att ta hem måste köpas på systemet.

– Gårdsförsäljning vore ett viktigt steg i att hjälpa den svenska vin-näringen, säger Åhrberg.

Gårdsförsäljning har redan utretts två gånger, den ena gången med slutsatsen att den inte går att förena med EU:s regler och Systembolagets försäljningsmonopol, den andra och senaste utredningen kom dock till slutsatsen att det går att förena under vissa omständigheter. I överenskommelsen mellan regeringspartierna och Centern och Liberalerna slås fast att frågan ska utredas på nytt.

Korsningar och tunnelsten gör odlingen möjlig

Arten vinis vinfera är överlägset vanligast inom vinodling internationellt och anses ge de bästa vinerna. Men genom att korsa populära vitis vinifera-sorter som riseling eller cabernet sauvignon med sorter från andra arter kan man få fram druvor som exempelvis bättre tål svalare klimat och angrepp av mögelsvampar. Piwidruvorna är ett exempel på det.

Piwidruvan solaris var tänkt ersätta riesling i Tyskland men tog lång tid att ta fram och när den var klar för kommersiellt bruk hade den globala uppvärmningen gjort den mindre lämplig. Men den visade sig fungera fint längre norrut och är nu Skandinaviens mest odlade druva.

– Solaris ger väldigt syrliga, friska och blommiga viner. Man skulle kunna kalla det den svenska terroiren, säger Joe Roman på Arilds vingård.

Man kan också hitta toner av fläder och citrus i vinerna, som en mix av sauvignon blanc och riesling.

Jeppe Appelin på Vejby vingård i Vejbystrand går tvärt emot den vita trenden i Sverige och gör bara rött vin – och en skvätt orange. Till rödvin krävs blå druvor och de vill ofta ha mer värme än vitvinsdruvor. Appelin löste problemet genom att köpa stora lass sten från bygget av järnvägstunneln genom Hallandsåsen och sprida ut i vingårdarna. Stenen konserverar solvärmen och gör mikroklimatet flera grader varmare.

Nyfiken på svenskt vin? 

Här är några viner från vingårdarna i texten. Produktionen är relativt liten så de finns ofta bara på lokala systembolag. Men de går att beställa på systembolaget.se på webben.

• Arilds Vingård Solaris Muscaris 2019 (34887) Höganäs, 121 kr.
• Arilds Vingård Solaris 2019 (31727) Höganäs, 148 kr.
• Arilds Vingård Solaris Barrique, 2019 (32551) Höganäs, 254 kr.
• Kullabergs Vingård K, 2018 (91320) Höganäs, 449 kr.
• Kullaberg Vingård Rosé 2019 (34647) Höganäs, 189 kr.
• Kullaberg Vingård Bränneslyckan Ädeldestillat druva (40825) 48 procent, 598 kr (50 cl).

Hälsa på i vingården

Här kan du se öppettider och annan info om vinodlingen och vinerna:

• arildsvingard.se
• kullabergs.se
• thoravingard.com
• vejbyvingaard.com

• Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?