Tre matprofiler – så minskar vi på svinnet

Tipset: Testa plåtmatskonceptet

Publisert:
Malin Landqvist, Julia Tuvesson och Louise Ungerth.

Inför internationella matsvinnsdagen frågar vi tre matprofiler om svinnet – och hur de själva minskar på maten som hamnar i soptunnan.

– Jag är rätt lat och försöker ständigt hitta genvägar för att slippa göra omständliga saker, säger kokboksförfattaren Julia Tuvesson.

Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – vi köper för mycket, glömmer den längst in i kylskåpet och kastar det som blir över i stället för att äta upp resterna.

I en stressad vardag är det svårt att ändra sina vanor. Här har vi frågat Julia Tuvesson, Louise Ungerth och Malin Landqvist – alla experter inom sitt område – efter deras absolut bästa svinntips.

Matkreatören Julia Tuvesson.

Matkreatören Julia Tuvesson

Julia Tuvesson är kokboksförfattare och driver en av Sveriges största och grönaste matbloggar, Tuvessonskan. Hon tror att maten hamnar i soporna främst av två anledningar: Vi är dåliga på att planera och har inte alltid kunskap om hur man tar vara på råvaran.

– Vi slänger mat för att vi tror att den har blivit kass, för att vi glömmer vad vi har hemma i kylen eller för att vi köper på oss för mycket mat på en och samma gång. Många vet inte heller vad de ska göra med ”restprodukter” från matlagningen som blast, skal och skalkar.

Det är faktiskt väldigt kul och kreativt att minska matsvinnet i hushållet.

Vad tänker du om att vi slänger så mycket?

– Jag tycker såklart det är tråkigt och något som vi alla skulle kunna bli bättre på. Tråkigt att man bär hem en massa grejer, betalar en massa pengar och sen slänger det.

Hon brukar rekommendera folk som slänger mycket mat på grund av dålig planering att använda sig mer av frysen, och framförallt köpa råvaror med lång hållbarhet i första hand.

– Gårdagens sopprester kan bli morgondagens pastasås, blast från blomkål kan man göra coleslaw på eller rosta i ugnen, kaffe går att frysa in i kuber att ha i iskaffe sen. Det är faktiskt väldigt kul och kreativt att arbeta med att minska matsvinnet i hushållet.

Vilket svinntips är du mest nöjd med?

– Jag är rätt lat och försöker ständigt hitta genvägar för att slippa göra omständliga saker. Så mina bästa svinntips började jag med när mina barn var små och vi behövde spara både pengar och minska tiden i köket. Jag började då laga mat enligt det jag kallar för plåtmatskonceptet.

Konceptet går ut på att lägga rester på en plåt och in i ugnen – halvmjuka rotfrukter som sjunger på sista versen blir supergoda på det viset. Och du behöver inte ens skala dem.

– Du kan verkligen blanda allt möjligt hejvilt vilket gör att du kan använda upp det du har hemma innan du går och kompletteringshandlar nytt.

Blast kan du göra pesto på att toppa plåten med. Har du bara 2 matskedar solroskärnor eller en halv näve grönkål kvar? Perfekt som topping på plåten, tipsar hon.

– Man behöver inte stora mängder av något, utan man kan plocka diverse rester man hittar och slänga på plåten. Plåtmat är gott, enkelt, ofta billigt och alltid svinnsmart.

Hållbarhetsexperten Louise Ungerth.

Hållbarhetsexperten Louise Ungerth

Louise Ungerth är opinionsbildare inom hållbarhetsfrågor och har arbetat på Konsumentföreningen i Stockholm. Hon driver även en egen blogg om bland annat matsvinn.

– Butikerna lockar ständigt med extrapriser, multipriser, ”köp tre till priset av två”, och med stora förpackningar som är mycket billigare per kilo än att köpa en mindre förpackning av samma vara, säger hon.

Det finns massor av pengar att tjäna på att inte slänga mat.

Varför slänger vi så mycket mat?

– Vi hinner inte planera, vittja kylskåpet på rester och vi köper ofta på oss mer än vi behöver.
Vi har mycket omkring oss helt enkelt och har inte alltid matsvinnet ”top of mind”. Men det finns massor av pengar att tjäna på att inte slänga mat och det är otroligt viktigt för klimatet och planeten.

Vilket är ditt bästa svinntips?

– Bäst före datum är snålt satt. Har du plus 4 grader i kylskåpet håller maten sig fräsch mycket längre än bäst före-datum. Ser maten bra ut och smakar och luktar gott så är den okej att äta. Och gör en omelett på gamla grönsaker, potatisarna som inte gick åt, tacosåsen och oliverna som det bara finns lite kvar av och så vidare. Gott och lätt som en plätt.

Matkreatören Malin Landqvist .

Matkreatören Malin Landqvist

Klimatsmart mat för ”Greta-generationen”

ARTIKLAR

Klimatsmart mat för ”Greta-generationen”

Vår mat nu är på ett sätt för billig.

– Jag tror även att en bakomliggande faktor är att vi njutit av att de flesta av oss länge nu haft möjlighet att äta ganska obegränsat med mat. Den äldre generationen, som fortfarande har efterkrigsårens knapra tid i minne, har fortfarande i sig att man sparar och tar till vara precis allt. På 70-talet var det dyrt med mat så då tänkte man efter före och åt upp allt. Vår mat nu är på ett sätt för billig också.

Vad tänker du om att vi slänger så mycket?

– Jag tänker att det är demokratiskt att maten kostar mindre så att de allra flesta, oavsett socioekonomisk tillhörighet, kan äta sig mätta i Sverige.

Samtidigt är det problematiskt eftersom vi då också handlar för oplanerat, tillägger hon. Vi måste ta tillbaka tanken om att äta upp allt på tallriken och att spara eventuella rester till lunchlåda eller som en byggsten till nästa dags middag.

– Gör det till en trevlig och självklar sak att vid middagsbordet tänka på att lägga upp lite mindre i taget. Storhandla basvaror som håller länge, exempelvis pasta, bulgur och toapapper men välj mer noggrant ut övrigt som kött och fisk. Då kan man även välja precis vad som är i säsong eller vad som erbjuds till bra pris för dagen.

Vilket svinntips är du mest nöjd med?

– Jag tror det är att spara varenda liten tomatsnutt i en öppen påse i frysen, bara att fylla på vartefter. Det är så himla bra då påsen fylls upp fortare än du kan ana.

Ett annat tips är att koka tomatsås eller göra en soppa när påsen är full. Att fylla på tomatpåsen är också en väckarklocka till hur mycket vi slänger utan att ens tänka på det.

– Varje gång vi skär upp tomater så slängs ju ofta både toppen och botten per automatik, som att det vore sopor liksom. Knäppt va? Men vad kul ändå att man kan ändra sina vanor.

Elisa Amorelli

Elisa Amorelli är reporter och redaktör på Aftonbladet Godare. Hon har en journalistexamen vid Göteborgs universitet och en kandidatexamen i media- och kommunikationsvetenskap från Uppsala universitet. Hon har även studerat vid Freie Universität i Berlin och jobbat som reporter på flera nyhetsmedier. I vår går Elisa på en vinkurs i Rom. Genom flera personliga texter får läsarna följa med och lära allt från början: hur man skålar, smakar och njuter av vin som en riktig italienare.