Nya flugan – prima foder för fina fiskar

Larver blir klimatsmart mat för odlad regnbåge

Publisert:
Klimatsmart lax serveras på krogen.

Hälften av all fisk vi äter är odlad. Fodret den äter består i dag bland annat av fisk och soja. Produktionen av de två råvarorna kan leda till både överfiske och skövling av regnskog.

Ett nytt svenskt foder baserat på insektslarver som äter matavfall löser de problemen.

Och kan slå ytterligare ett par flugor i samma smäll.

– Sojan är nästa palmoljefråga. Kundernas och även matbranschens engagemang har gjort att användningen av palmolja i livsmedel minskat kraftigt. Odlingen av sojabönor är också ett jätteproblem och har lett till skövling av stora arealer regnskog i bland annat Amazonas. Men den är svårare att sätta ljuset på eftersom vi inte äter sojan direkt utan det mesta används i foder till kycklingar, grisar och fisk, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Behöver fixa nu”

Dagligvarukoncernen som bland annat driver butikskedjorna Hemköp och Willys deltar i ett försök med odling av regnbågslax tillsammans med Axfoundation och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. 

– Vi tittar mycket på hur vi kan göra livsmedelssystemen mer hållbara eftersom de påverkar så enormt många olika saker. Livsmedelsproduktionen tar i anspråk 70 procent av allt färskvatten och orsakar 25–30 procent av alla utsläpp av klimatgaser. Det där behöver vi fixa – nu, säger Madeleine Linins Mörner programansvarig för ”Framtidens mat” på den icke vinstdrivande hållbarhetsorganisationen Axfoundation.

Använder grönsakssvinn

I stället för foder av soja och vildfångad fisk har regnbågslaxarna fått mumsiga pellets gjorda på fluglarver som i sin tur fötts upp på svinn från en grönsaksgrossist och återtaget bröd från handeln. Försöksodlingen har gett cirka 4 ton fisk som nu säljs i butik.

  • Fluglarver verkar ju måttligt aptitretande. Vad säger kunderna?

– Jag har inte hört några negativa reaktioner och regnbågslaxen säljs i våra manuella fiskdiskar så kunderna har kunnat fråga och tycka till. Och det är ju inget konstigt egentligen, alla har väl hört talas om flugfiske, säger Åsa Domeij.

Nu har 15 kockar hjälpt oss med sensoriska test och de säger att vår regnbåge har en renare smak än annan odlad fisk

Nästa steg blir att skala upp produktionen.

– Vi har genomfört ett samarbete med experter på affärsmodellering från Chalmers och nu vet vi att det går att tjäna pengar på metoden. Vi har också intressenter som vill driva fiskodlingar industriellt. Gissningsvis kan de dra igång om två år och då kan vi även ge fodret till kyckling och gris, som i dag matas med stora mängder soja, säger Madeleine Linins Mörner.

– Men hur cirkulär och bra metoden än är för miljön, funkar den inte om fisken smakar pappkartong. Nu har 15 kockar hjälpt oss med sensoriska test och de säger att vår regnbåge har en renare smak än annan odlad fisk, att den smakar som vildfångad lax. Vi visste inte till oss av glädje när vi fick höra resultatet. Det kan vara sojan som ger konventionellt utfodrad fisk en bismak, säger hon.

Drar nytta av avfallet

Odling av fisk kan medföra problem, exempelvis kan avföringen orsaka övergödning. Men precis som med matsvinnet som blir larvmat går det att dra nytta av även det avfallet.

– Vi odlar regnbågslaxen i Älvdalen. Där och i de flesta norrländska vattendrag är problemet sedan 30-talet år tvärtom att det är för näringsfattigt. På sådana platser kan vi odla i öppen kasse och näringsämnena från fiskbajset når inte Östersjön utan tas om hand av de lokala ekosystemen, säger Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU.

MATGLAD SOM EN … Odlad regnbågslax utfodras i stor utsträckning på soja, som bland annat bidrar till skövling av regnskog. Ett nytt projekt har tagit fram ett foder gjort på fluglarver.

Matfisken håller på att ta slut

  • Globalt är i dag drygt 90 procent av alla kommersiella fiskbestånd antingen maximalt utnyttjade eller överfiskade. 
  • Varje år dumpas många miljoner ton plast i haven. Till det kommer klimatförändringar, försurning, övergödning samt förstörelse av livsmiljöer och förlust av arter.
  • I dag är 850 miljoner människor beroende av fiske för sin försörjning. Tre miljarder får sitt dagliga protein från fisk och skaldjur.
  • Hälften av den fisk vi äter i Sverige (samma förhållande gäller globalt) är odlad men den utfodras med vildfångad fisk och soja. Det bidrar till utfiskningen och i många fall till skövling av regnskog när ny åkerareal behövs till odling av soja.

(Källa: Världsnaturfonden, WWF.)

Foderproduktion på SLU – larverna blir till foderpellets.

Så går odlingen till

Till fiskfodret används larver från den amerikanska vapenflugan. Larverna äter med god aptit olika sorters biologiskt avfall, exempelvis grönsaker och frukt som börjat mögla, skal och kärnor. På två veckor i komposten ökar de 200 gånger i storlek – och de är näringsrika, består till drygt 40 procent av protein och drygt 30 procent fett.

Flugan finns bara naturligt i varmare klimat så eventuella rymlingar kan inte försöka sig i Sverige och bli en invasiv art.

Larverna blir till foderpellets tillsammans med musselmjöl och det centimeterlånga havsdjuret sjöpung som odlas och som bonus tar upp överflödig näring ur havet. Dessutom ingår fiskmjöl från MSC-märkt östersjösill (renad från dioxin och PCB), svensk rapsolja och kolhydrater från vete och åkerböna.

– Fluglarverna måste processas för att fiskarna ska kunna äta dem. De går också att använda som foder till kycklingar och grisar. Djuren kan äta levande larver och för höns och kycklingar fungerar de även som miljöstimulans. Fåglarna mår bra av att ha något att göra. De vill gärna fånga sin mat och då slutar de att picka på varandra, säger Cecilia Lalander, kretsloppsforskare på SLU.

Den odlade regnbågslaxen säljs redan i butik.

Stjärnor på tillväxt

Varje svensk producerar tillräckligt med hushållsavfall varje år för att föda upp 30 kg fluglarver.

Larverna motsvarar cirka 12 kg rent protein.

Det räcker till för att föda upp 6 kg hel regnbågslax. (Årskonsumtionen per svensk är cirka 25 kg fisk och skaldjur.)

– Ett så maximalt utbyte skulle inte gå att få till stånd i verkligheten men potentialen är ändå mycket stor om vi kan använda hushållens matavfall, säger Cecilia Lalander, kretsloppsforskare på SLU.

Fiskar är bland de mest effektiva av alla djur på att omvandla mat till muskler.

– Det beror på att fiskar är växelvarma och inte behöver lägga energi på att hålla uppe kroppstemperaturen. Och till skillnad från landdjur behöver de inte slåss mot gravitationen för att hålla sig på benen, säger Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU.

Laxfiskar är också några av de bästa fiskarna i fråga om det som kallas filéutbyte eftersom de har samlat så mycket av sin kroppsvikt i filén. Hela 60 procent av fisken går att äta. En annan odlad fisk, tilapia, har mycket större huvud i förhållande till kroppen och ger ”bara” 35 procent filéutbyte.

Nötkreatur ger ett ännu mindre utbyte. Där är det mindre än 20 procent av kroppsvikten som är ätliga delar.

Larver äter matsvinn.

Reglerna som stoppar uppskalning

– I dag finns EU-regler som begränsar användningen av fluglarverna. Vi får inte ge dem animalisk föda men växtbaserat svinn, gammalt bröd och även mejerisvinn är tillåtet, säger Cecilia Lalander, kretsloppsforskare på SLU. 

Anledningen till förbudet är galna kosjukan, BSE, som kan ge människor den dödliga hjärnsjukdomen Creutzfeldt-Jakobs. Även andra idisslare som får, älg och ren kan drabbas av BSE. Eftersom kor smittades med BSE av foder som innehöll köttmjöl från sjuka kor infördes ett totalförbud i EU mot att ge animaliskt protein till andra produktionsdjur. Och insekter räknas som produktionsdjur.

Cecilia Lalander anser att förbudet är en överreaktion. 

– Vi ska verkligen inte ge ko-kött till kor men vi skulle på ett helt annat sätt kunna ta till vara matavfallet om vi kunde använda hushållens avfall som insektsmat. Eftersom allt kött kontrolleras mycket noggrant i dag finns inte någon risk för att BSE-smittat kött skulle kunna förekomma i hushållens avfall. 

– Dagens regler hindrar en cirkulär produktion. Nu kan vi bara använda hushållens matavfall – som är den stora delen av matavfallet – till biogas och gödningsmedel. Det är förstås bra men det vore ännu bättre om vi först kunde mata insekter med avfallet, använda dem som foder till fiskar och djur, äta det köttet och så använda insektsresterna till biogas eller gödning, säger Lalander.

2017 blev det tillåtet inom EU att använda insekter till fiskfoder – och då alltså bara insekter som ätit ”vegetariskt” livsmedelsavfall. I september i år kom en ny uppluckring av reglerna och det är nu tillåtet att mata grisar och hönsfåglar med insekter.

– Intresset för insekter som mat eller i djurfoder har exploderat under de senaste åren och inom EU sätter bland andra Danmark och Nederländerna press för att ytterligare reformera regelverket. Men Sverige är inte särskilt aktivt i de här frågorna, säger Cecilia Lalander. 

Cecilia Lalander, kretsloppsforskare vid SLU.
Grön regnsbågslax odlas i bassänger vid en kraftverksdamm i Älvdalen.

Fiskbajset gör nytta i norrländska vatten

– Kassodling av fisk har ett oförtjänt dåligt rykte. Det är det smartaste och mest uthålliga systemet för industriell produktion av protein om det görs på rätt plats, säger Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU.

Men det finns avigsidor med fiskodling, exempelvis stora mängder avföring som kan leda till övergödning. 

– Problemen finns inom alla former av djurproduktion. Det blir stora mängder gödsel som innehåller fosfor och kväve och som inte bara kan släppas ut i miljön. Under 80- och 90-talen var vi inte klara över det här men jag skulle säga att man inom fiskodlingsindustrin i dag är mycket medveten om att det inte går att lägga odlingskassar nära kuster där det också läcker ut näring från jordbruket, säger Anders Kiessling.

Därför ligger försöksodlingen av regnbågslax i en kraftverksdamm i Älvdalen. 

– Där och i de flesta norrländska vattendrag, särskilt de utbyggda kraftverksmagasinen, har problemet de senaste 30 åren tvärtom varit att det är för näringsfattigt. Då kan vi odla i öppen kasse och näringsämnena från fiskbajset når inte Östersjön utan används av de lokala ekosystemen, säger han.

Näringsbristen beror både på det intensiva skogsbruket och klimatuppvärmningen. Träd och andra växter växer nu snabbare än förr och gör av med näringen i stället för att den så småningom läcker ut i vattendragen. 

– Vi oroar oss för de här ekosystemen. Där finns färre och färre stora rovfiskar och det är ett typiskt tecken på näringsbrist, säger Anders Kiessling.

I dag pågår också försök i norra Sverige med att fånga in fekalierna från kassodling för att sedan använda dem som gödsel. I Norge flyttar man nu laxodlingarna längre bort från kusten. Idealet vore om kassarna låg långt ut i Atlanten. I de stora havsdjupen råder också näringsbrist. Näringen från odlingarna tas upp av plankton som också fångar in koldioxid från atmosfären. Valar och fiskar äter planktonen och när de sedan dör och sjunker till havsbotten tar de kolet i koldioxiden med sig och den frigörs inte i atmosfären.

Nya flugan – prima foder för fina fiskar
  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?
Jon Hansson

Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast. Testar olika matnyttigheter, från mozzarella till kockknivar på Aftonbladet Plus. Skriver även för krogguiden White guide och Magasin måltid.