Topplistan: Här är svenskarnas favoritmat

Så kan rätterna bli mer klimatsmarta

Av: Jon Hansson

Publicerad:
Uppdaterad:
Spagetti med köttfärssås etta på topplistan.
Foto: THINKSTOCK
Spagetti med köttfärssås etta på topplistan.

Vi vill ha spagetti med köttfärsås! Precis som förra året ligger rätten etta på vardagsmatens svensktopp.

Den och andra favoriter är tyvärr inte särskilt klimatsmarta – men det går att fixa till.

PR- och trendspanarföretaget Food & Friends har för nionde året pejlat svenskarnas matvanor. Topplistan med vardagsfavoriter bjuder inte på några skrällar. Inte en enda ny rätt/kategori har lyckats kvala in sedan ifjol. Fem i topp är exakt samma även om ordningen bakom ettan spagetti med köttfärssås är omkastad.

Fredag, lördag, söndag är vi nästan lika konservativa. Men en ny kategori har i alla fall tagit sig in på helgens tio i topp i år – och tacos har tagit över förstaplatsen från kyckling.

Det animaliska proteinet dominerar stort hela veckan. Vi gillar köttfärs, biff och korv. Råvarorna som orsakar störst utsläpp av klimatgaser. 

Det enkla knepet för att äta mer klimatsmart är att öka inslaget av grönsaker, rotfrukter, bönor och ärtor. Och kategorin vegetariskt finns visserligen med på båda topplistorna men först på varsin nionde plats. 

Därmed inte sagt att svenskarna helt struntar i matens klimatpåverkan. En av åtta svarar att den allra viktigaste egenskapen hos en matprodukt är att den är hållbart producerad. Ytterligare några procent anser att det viktigaste är att det inte finns plast eller onödigt material i förpackningarna.

  • Nästan en av fyra – aningen färre än 2019 – svarar att de kommer att minska sin konsumtion av nöt- och griskött. Vilket skulle kunna vara försök att minska klimatavtrycket. Å andra sidan uppger bara 2 procent att de kommer att bli vegetarianer. Hälften så många som tidigare år. En bra bit över hälften (62 procent) tänker fortsätta äta som tidigare.

Enligt Världsnaturfonden WWF har varje människa en klimatbudget för maten på 11 kg koldioxidekvivalenter, CO2e, per vecka om vi ska klara Parisavtalets mål. Det betyder ungefär 0,5 kg CO2e per lunch och middag plus några hekto till frukost och mellis. 

Ingen av de fem favoriträtterna här bredvid klarar 0,5 kg-gränsen. Ettan på topplistan, spagetti med köttfärssås, orsakar mer än sex gånger så stora utsläpp av klimatgaser.

Av rapporten framgår också att rött kött, importerad mat och plastförpackningar är det som ger oss mest klimatångest.

Köttfärs i plasttråg, italiensk pasta, lime från Mexiko, majs från Ungern… Både spagettin med köttfärssås och helgfavoriten tacos skaver en smula mot det där. 

Men visst går det att fortsätta äta favoriträtterna utan att få klimat-ont i magen. Det gäller bra att skruva lite på recepten.

Laddar ...
Laddar Live Upplevelse

Så blir vardagsfavoriterna mer klimatsmarta

Vi har tagit fram enkla recept på de fem mest populära vardagsrätterna. Vi har också kollat hur klimatsmarta de är – och ger förslag på hur de kan bli bättre.

Siffran vid ”Klimatavtryck” visar hur stora utsläpp av klimatgaser som en portion av rätten orsakar i kg koldioxidekvivalenter, CO2e. 

Grunden för de uträkningarna är så kallade livscykelanalyser som räknar in odling/uppfödning, transporter, förpackningar med mera för varje råvara. De ger en grov uppskattning och kan variera. En kyckling kan exempelvis vara uppfödd i extrem stordrift eller på en liten ekologisk gård. Men analyserna ger en hygglig möjlighet att jämföra klimatavtrycket av olika råvaror.

1. Spagetti med köttfärssås 

  • Klimatavtryck per portion: 3,27 kg CO2e.

  • Betyg:

  • Köttfärsen gör att klimatavtrycket blir stort. Använd sojafärs eller annan vegetarisk färs så blir rätten mycket klimatsmartare. Näst bäst är att dryga ut köttfärsen med rivna morötter eller mosade bönor. Viss minskning av klimatavtrycket blir det om du använder svenskt viltkött eller blandfärs. 

  • Baconet ger smak och fyllighet. Ersätt med lite kött- eller svampfond på flaska.

  • Ost gör också ett stort avtryck så hoppa över den rivna osten i såsen och strö bara över lite lagom med riven parmesan.

  • En annan aspekt på hållbarheten är den biologiska mångfalden. Naturbetesdjur gör en viktig insats för att hålla landskapet öppet och det ökar antalet arter av både växter och djur. Köp exempelvis Kravmärkt färs eller från uppfödare som du vet låter djuren beta ute.

  • De här knepen funkar förstås även med helgtopplistans etta tacos.

2. Pasta med kassler- och svampsås

  • Klimatavtryck per portion: 0,79 kg CO2e.

  • Betyg:

  • Fläskkött som kassler ger ett betydligt mindre avtryck än nöt så skillnaden blir marginell om du byter den mot kyckling eller rökt kalkon. 

  • Men varför inte gå all in på svamp? Så här års – kantareller eller karljohan! Dubbla mängden svamp och gör såsen fylligare med hackad lök, hackade färska örter och kanske någon matsked soja. Eller låt en överbliven slatt vitt vin puttra in i svampen när du stekt den.

  • För lite protein? Både svamp och pasta innehåller det men inte lika mycket som kassler och annat kött. Öka halten med grovt hackade rostade hasselnötter, jordnötter eller ugnsrostade kikärtor.

3. Kycklingklubba med ugnsrostade rotsaker

  • Klimatavtryck per portion: 0,97 kg CO2e.

  • Betyg:

  • Du kan ersätta kycklingen med ett vegetariskt alternativ, exempelvis Quornfilé, Oumphbitar eller Like chicken-bitar. Hjälp upp smaken med ett gäng steklökar och en skvätt kyckling- eller svampfond.

  • Av ett annat hållbarhetskäl – köp gärna svensk kyckling. Svenska uppfödare använder betydligt mindre mängder antibiotika än uppfödare i många andra länder.

  • Skillnaden är inte enorm men ekologiska råvaror gör ofta ett mindre avtryck eftersom odlarna inte använder konstgödsel som oftast produceras med fossil energi. Dessutom är gifter inte tillåtna vilket är bra för den ekologiska mångfalden och lantbrukarnas arbetsmiljö.

  • Frilandsodlade körsbärstomater gör ett fem gånger så litet avtryck som växthusodlade (vanligast vintertid).

4. Spättagratäng med potatismos och lättkokta sockerärtor

  • Klimatavtryck per portion: 1,70 kg CO2e.

  • Betyg:

  • Genom att använda färsk spätta i stället för fryst minskar du klimatavtrycket väsentligt – över 0,5 kg CO2e per portion.

  • Krispiga sockerärtor är perfekt till goffig gratäng – nu när det finns svenska. Sådana som flygfraktats från Östafrika är också goda men orsakar ett stort klimatavtryck.

  • Grädden och osten står för en ganska stor del av rättens klimatavtryck. Ugnsbaka fisken med mer lök och spenat i stället och låt potatismoset – serverat för sig – ensamt sköta krämigheten.

5. Gulaschsoppa

  • Klimatavtryck per portion: 2,28 kg CO2e.

  • Betyg:

  • Grytbitarna står för fyra femtedelar av klimatavtrycket i rätten så byt dem mot bönor men ta med en stark korv eller två för smakens skull.

  • Gräddfilen avsätter ett visst klimatavtryck – men ett ganska gott klimatavtryck. Ta en liten klick.

.

Källa: RISE Öppna listan 1.6, Unilevers CO2-klakylator.

,

Svenskarnas populäraste maträtter

Uppgifterna i Food & Friends ”Matrapport 2020” bygger på svar från 1 025 personer, ett representativt urval i åldern 15–74 år. De utfrågades om sin matvanor och tankar om mat i maj i år.

Förra årets placering inom parentes.

Tio i topp vardag

  1. Spagetti med köttfärssås (1)

  2. Pastarätter (4)

  3. Kyckling med tillbehör (2)

  4. Fisk (3)

  5. Soppor (5)

  6. Köttbullar med tillbehör (9)

  7. Korv stroganoff (6)

  8. Lax (10)

  9. Vegetariskt (7)

  10. Korv med tillbehör (8)

Rätterna på tio i topp-listan står för cirka 60 procent av vardagsmaten i Sverige. Alla tio var med på listan även förra året.

Tio i topp helg

  1. Tacos (3)

  2. Kyckling (1)

  3. Biff med tillbehör (4)

  4. Pizza (2)

  5. Fisk (5)

  6. Grillat (9)

  7. Spagetti med köttfärssås (8)

  8. Hamburgare (6)

  9. Vegetariskt (ny)

  10. Lax (10)

Rätterna på listan utgör cirka 60 procent av alla helgrätter. Bara en ny rätt – vegetariskt – har lycktas ta sig in på helglistan sedan förra året.

Laddar ...
Foto: iStockphoto
Pasta med kassler och svamp.
Foto: iStockphoto
Kycklingrätter med tillbehör.
Foto: iStockphoto
Fiskgratäng.
Foto: iStockphoto
Gulaschsoppa.

Så tycker och tänker vi om maten

Matnördarna blir färre

Tre av fyra svenskar är mycket eller ganska intresserade av matlagning. Andelen mycket intresserade dippar till 28 procent jämfört med 38 procent de två föregående åren. 

Bara 3 procent är mycket ointresserade av matlagning.

Vi äter allt!

Fler än tre av fyra (78 procent) och fler än föregående år ser sig som allätare. 2 procent är veganer och 3 procent vegetarianer, något färre än 2019. Ett par procent är pescetarianer (äter även fisk) och 12 procent kallar sig flexitarian.

…precis som tidigare

Tre av fem (62 procent) kommer att äta som tidigare år under 2020.

Men nästan en av fyra (23 procent) kommer att minska sin konsumtion av nöt- och griskött.

2 procent tänker tvärtemot öka sin köttkonsumtion. Lika många planerar att bli vegetarianer.

”Kött e gött”

Tre av fem äter kött, kyckling och/eller fisk fyra eller fem gånger i veckan eller oftare.

5 procent äter aldrig kött, kyckling eller fisk.

”Vegetariskt är nyttigt”

Något fler äter vegetariskt för att de anser att det är hälsosamt (23 procent) än de som gör det för att de tycker att det är bättre för miljön (18 procent).

5 procent gör det för att en annan familjemedlem är vegetarian.

Många äter vegetariskt då och då 

Gruppen som aldrig äter helvegetariskt till middag har stadigt krympt från 28 procent för fem år sedan till 18 procent i dag. 

Hela 59 procent äter vegetariskt till middag minst en gång i veckan.

…och då blir det soppa eller sallad 

När vegetariskt står på menyn är det oftast i form av soppa, sallad eller pasta med sås. De här tre vegorätterna toppade även ifjol.

Smaken blir allt viktigare

Allt fler tycker att det viktigaste är att det smakar gott när de bestämmer vad de ska ha till middag. Från 18 procent 2017 till 35 procent i år – nästan en fördubbling. Näst viktigast 2020 är att hela familjen gillar maträtten. Faktorer som hög kvalitet på råvarorna och lågt pris har minskat starkt i betydelse under de senaste åren.

Vi gillar också närproducerat

Svaren blir lite annorlunda när det gäller vad som är den viktigaste egenskapen hos en matprodukt. Flest (20 procent) svarar att den ska vara närproducerad. Sedan är det tajt om andraplatsen mellan egenskaperna ekologiskt, inga tillsatser, hållbart producerad, ett varumärke jag känner igen och billigt.

En eller två gånger i veckan räcker

Det vanligaste är att handla mat två gånger i veckan, en av tre gör det. Drygt en av fyra handlar en gång i veckan. Bara några få procent hänger i mataffären dagligen. Ett par promille sätter å andra sidan aldrig sin fot i en livsbutik.

Pandemin sätter spår

Det de flesta uppger att de tänker lägga mer pengar på kommande år är: resa i Sverige, handla mat online och beställa hämtmat/take away. En ännu större andel, omkring hälften, av de tillfrågade svarar att de ska lägga mindre pengar på att: resa utomlands, bo på hotell och äta lunch eller middag på restaurang.

Nu jäklar

När pandemin dragit förbi är vi mest sugna på att bjuda hem vänner på middagar och att gå på krogen. Ett visst sug efter att äta buffé-mat syns också men ungefär lika många vill trappa ner på det.

Preppad fram till jul

Bunkring och krisberedskap har varit aktuella ämnen i virusets spår. 1 procent av de tillfrågade uppger att de har mat för mer än sex månader hemma. 16 procent har mat för mer än en månad. Den största gruppen, knappt hälften, klarar att hålla svälten från dörren i 2–3 veckor. Nästan lika många har bara mat hemma för en vecka eller mindre.

Planering eller butiksfeeling?

Fler än var fjärde svarande (28 procent) är ambitiös och gör en veckomatsedel för middagarna. Ungefär en av tio är mer spontan och bestämmer sig i butiken. Lika många lyssnar till hur magen kurrar under eftermiddagen och sätter kvällsmenyn då.

Gaaaah!

Flygresor, plastförpackningar och importerad mat är det som ger mest klimatångest. Två av fem känner så inför de här kategorierna. Sedan är det ett långt hopp till trion nötkött, griskött och avokado. Varor som gnager var femte svarandes samvete. Betydligt lugnare är det med svenskproducerad mat och sallad som bara oroar någon enstaka procent.

Grönt är trendigt

Vegetariskt är årets trendrätt svarade 9 procent, följt av poké bowl på 8 procent och sushi på 4 procent.

.

Källa: Food & Friends ”Matrapport 2020”

.

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

Publicerad:

MER OM MAT & DRYCK