Kom kokos så går vi!
Så nyttigt är kokosmjölk och andra kokos-produkter
Uppdaterad 2019-03-18 | Publicerad 2013-06-17
Den smakar exotiskt – som inget annat från växtriket.
Men på senare år har kokosnöten också fått uppmärksamhet för sina hälsofrämjande egenskaper.
Är kokos verkligen så himmelens nyttigt, och varför i sådana fall?
Wellness reder ut kokostermerna i palmdjungeln.
Kokosvatten
Det började som en träningsfluga sommaren 2011. Kända kvinnor som Madonna och Rihanna läskade plötsligt sina kroppar med kokosvatten efter träningen, och snart klunkade halva Hollywood vattnig kokos på flaska. Inte för att kokosvatten smakar gott, men för att det påstods kunna återfukta kroppen bättre än annan dryck.
Kokosvatten är den klara vätska som, om kokosnöten får mogna, så småningom stelnar till en vit massa. Den råvaran blir sedan bland annat kokosfett och kokosflingor. Kokosvattnet består till 95 procent av vatten, resten är näringsämnen och mineraler som vitamin B, C, fosfor, kalcium och zink. Kokosvatten är extra rikt på kalium (12,5 procent) och kallas ibland för ”naturens egen sportdryck”.
Flera forskare, bland annat en grupp vid Whitworth University, har undersökt om kokosvatten hjälper till att återställa vätskebalansen bättre efter fysisk aktivitet än andra typer av sportdrycker. Men ingen har ännu sett någon större skillnad mellan kokosvatten och klassisk sportdryck med tillsatta elektrolyter som natrium och kalium.
En hälsofördel med kokosvatten jämfört med industriellt tillverkad sportdryck är förstås att det är helt naturligt.
Kokosmjölk
Om kokosnöten får mogna blir kokosvattnet mer tjockflytande och mjölklikt, det är äkta kokosmjölk. Men den kokosmjölk vi kan köpa på burk i matbutiken är oftast kokosnötsextrakt utblandat med vatten.
Kokosmjölk är ett krämigt och gott alternativ till mjölk och grädde i matlagningen, dessutom helt mjölk- och laktosfritt för den som har en känslig mage. Fetthalten kan variera men ligger oftast kring 25 procent. Kokosmjölk är rik på bland annat kalium, järn, magnesium och fosfor.
På de flesta burkar framgår hur stor andel av innehållet som kommer av kokosnöt och hur mycket vatten som är tillsatt. Och här gäller tumregeln: ju mer vatten, desto färre naturliga näringsämnen.
Kokosflingor
Kokosnötens hårdnade frövita säljs finriven som kokosflingor
, en alldeles ljuvlig smaksättare i kakor och sötsaker. Gör du din egen müsli kan ett par matskedar rostad kokos lyfta hela härligheten till nya, exotiska smakhöjder.
Kokosflingor innehåller drygt 60 procent fett. Eftersom de sällan intas i några större mängder än på sin höjd en kokostopp ger de knappast kroppen några större doser av nyttigheter, även om de i sig är rika på bland annat kalium, fosfor, fibrer och folat.
Kokosfett &kokosolja
Ett fett som framställs industriellt genom att pressa kopran – den torkade, feta frövitan inuti kokosnöten. Kokossmaken och doften tas sedan bort med hjälp av en kemisk process och kvar blir ett fett som är nästan smak- och doftlöst.
Kokosfett används bland annat för att tillverka tvål och olika salvor, men kan också användas i matlagning.
Kokosfettet innehåller ungefär 90 procent mättat fett, hälften utgörs av fettsyran laurinsyra som förbränns snabbt. Därför har kokosolja blivit ett populärt matfettsalternativ bland personer som äter lågkolhydratkost.
Forskning har visat att hos personer som äter en kolhydratrik kost kan intag av kokosfett bidra till att öka kroppens insulinresistens, kokosfett är därför ett dåligt alternativ att äta ofta i kombination med kolhydrater.
INSULINRESISTENS:
Kroppens celler blir mindre mottagliga för hormonet insulin. Insulinresistens uppstår tidigt i utvecklingen av typ 2-diabetes.
Alla med insulinresistens får inte typ 2-diabetes, men de löper större risk än andra att få sjukdomen senare.
Källor: Institutionen för kemi- och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, Livsmedelsverket, Nationalencyklopedin.
Faktagranskat av dietist Josefine Jonasson.
Mia Sahl
