Alsace – en bortglömd region, trots bästsäljare

Publisert:
Alsace-viner har en egen stil.

Alsace har gått lite under svenskarnas radar de senastett och åren. Gustave Lorentz riesling réserve är områdets bästsäljare, men ligger först på 58:e plats bland systembolagets vita för 2019 och Charles Wantz crémant d'Alsace ligger 76:a på bubbellistan.

Lite konstigt för vinerna borde passa dagens snustorra vita vintrend. Mer än nio tiondelar av vinerna från Alsace är vita och de allra flesta torra. Dessutom gör man här kanske världens bästa riesling (förlåt, kära tyska kamrater) – en druva som är ordentligt poppis för närvarande.

Alltså, dags att gå på upptäcktsfärd i denna lite bortglömda region.

Var?

Alsace ligger i nordöstra Frankrike, precis söder om EU-huvudstaden Strasbourg och det långsmala området sträcker sig längs floden Rhen vid tyska och schweiziska gränsen. Huvudorter är de pittoreska korsvirkesstäderna Colmar och Riquewihr.

Det är i höjd med Paris och Champagne, alltså långt norrut för att vara ett stort vinområde. Men här är soligt, varmt och torrt eftersom bergskedjan Vogeserna i väster skyddar och gör att regnmolnen hinner släppa sin last innan de når vingårdarna.

Området har varit tyskt i flera omgångar och förr talades här tyska dialekter. Därför heter samhällen sådant som Ostheim och Kaysersberg och berömda vingårdar Rosacker och Schlossberg.

Så gör man

Vinerna är nästan alltid gjorda på en enda druvsort och det är den enda franska regionen där man regelmässigt sätter ut druvan på etiketten precis som i nya världen (USA, Australien, Sydafrika, Chile med flera). Man blandar inte olika druvsorter som i Champagne (chardonnay, pinot noir, pinot meunier) eller i Bordeaux (cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc, malbec, petit verdot). Men det finns undantag. Ibland står det ”edelzwicker” eller ”gentil” på etiketten och då är vinet en mix av flera olika gröna druvor. Tidigare handlade det ofta om så kallade ”field blends”. Odlaren planterade som ett slags försäkring flera olika druvsorter i samma vingård. Om en sort drabbades av frost, mögel eller insektsangrepp kanske de andra klarade sig. Sedan skördade och vinifierade hen hela härligheten till ett enda vin. Det förekommer fortfarande, men i dag blandar man vanligen viner från olika druvsorter och vingårdar.

Fatlagring för att få ekkaraktär är mycket ovanligt med undantag för den lilla skvätten röda viner.

Det förekommer också söta Alsace-viner. En variant är ”vendange tardive”, sen skörd, som kan ge allt från snustorra till riktigt söta viner. 

”Sélection de grains nobles” betyder att man låter druvorna angripas av ädelröta där svampen Botrytis cinerea punkterar skalet, vattnet dunstar och druvorna skrumpnar. Musten blir mycket koncentrerad och sockerhalten hög. Metoden används också på andra håll i vinvärlden, exempelvis till sauternesviner och ungersk tokajer.

Druvorna

  • Riesling – precis som på tyska sidan gränsen anses den som lite finare än de andra. Och världens kanske vassaste rieslingvin är Trimbachs Clos Ste Hune. Vinerna har en mycket hög syra men de franska mer av gula äpplen, plommon, apelsin, grapefrukt och honung än tyskarna som doftar och smakar citron, gröna äpplen och päron. Med ålder kommer en doft av petroleum – och det verkar väl inget vidare men är faktiskt riktigt läckert. Vinerna är mycket lagringsdugliga.
Alsace ligger i nordöstra Frankrike.
Vinerna passar bra till huvudnumret ”choucroute”. Den franska varianten av surkål med korvar, fläsk och senap.

Tre andra druvor räknas också som ”ädla”

  • Gewurztraminer – annorlunda druva som ger stor, kryddig, aromatisk doft med blommiga (rosor!), parfymerade inslag. Namnet kommer också från tyskans ord för krydda, gewürz. Vinerna blir ofta fylliga med hög alkoholhalt men dämpad syra. Inte helt ovanligt med en liten restsötma i vinet. Passar trots arombombardemanget bra till många olika rätter – från kryddigt asiatiskt till grillad fisk och vildsvin. Klassiska kombon i Alsace är gewurztraminer och kittostar som munster.
  • Pinot gris – vinerna doftar i unga år exotisk frukt, ingefära, aprikos och persika som förvandlas till svamp, nötter och honung på ålderns höst. Ofta massiva, fylliga viner.
  • Muscat – egentligen är det två olika druvsorter, muscat á petis grains och muscat ottonnel. I de flesta andra vinområden används de till söta viner, exempelvis italiensk bubblig moscato d’Asti, men här är vinerna oftast torra. Aromatisk och en av få druvor som ger viner som faktiskt också doftar och smakar vindruva. Serveras med fördel som fördrink.

Och så de övriga:

  • Pinot noir – annars en stjärna i de flesta vinområden men får inte lika mycket uppmärksamhet här. Rött vin står för ungefär 6 procent av produktionen och det mesta är syrligt, lätt, jordgubbigt och gjort på just denna druva.
  • Pinot blanc – blandas ofta med icke-släktingen auxerrois men utan att det nämns på etiketten. Ger okomplicerade viner som funkar fint till många olika maträtter – från fisk till fågel och gris. Används ofta till traktens mousserande, crémant d’Alsace.
  • Sylvaner – tidigare mycket vanlig i Alsace men har fått stå tillbaka för riesling. Kanske liten comeback på gång nu. Med druvor från bra lägen kan vinerna bli fylliga och med relativt hög alkoholhalt.

Känn igen

Du behöver inte ens glutta på etiketten eller smaka på vinet. De höga, smala flöjt-flaskorna, ”flûte”, är typiska för Alsace.

Annars, vitt och torrt. Druvorna är de samma som på tyska sidan floden Rhen, men vinerna ofta torrare, kraftigare och mer alkoholstarka.

Passar till

Huvudnumret är choucroute, den franska varianten av surkål med korvar, fläsk och senap. (Som sagt, Tyskland är i närheten.) Alsaces viner passar också fint till sparris, fisk och tarte flambée (ett slags fransk pizza med crème fraiche i stället för tomatsås, toppad med lök, rökt skinka och/eller svamp samt riven ost).

Bubblor

Crémant d’Alsace görs enligt champagnemetoden med en andra jäsning i flaskan. Druvan är ofta pinot blanc.

Rosé

Ingen storsäljare men det görs både stilla rosa vin och crémant. Druvan är pinot noir.

Bärs

Tyskland (tjat, tjat) är nära och här finns Frankrikes mest kända bryggeri, Kronenbourg, döpt efter en förstad till Strasbourg.

Trendigt

Nix, trots att modet under flera år föreskrivit viner som tydligt avspeglar var de kommer ifrån. Och det gäller i hög grad vinerna från Alsace som har en helt egen stil. 

Säkra kort

Beyer, Deiss, Dopff, Hugel, Lorentz, Trimbach, Zind Humbrecht.

Årgångar:

Solsäkert och torrt men ändå viss skillnad mellan olika år.

Toppar: 2005, 2007, 2008, 2009, 2010, 2018.

.

Text: Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast.

.

(Källor: Wikipedia, Systembolaget, warfvinge.net.)

Jon Hansson

Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast. Testar olika matnyttigheter, från mozzarella till kockknivar på Aftonbladet Plus. Skriver även för krogguiden White guide och Magasin måltid.