Ingen partiledare går säker i höst

Sommarens regeringskris var bara ett genrep

Vem vet om riksdagens talman Andreas Norlén blir sysselsatt igen under mandatperioden med att hitta en statsminister?

Nu har lugnet äntligen lagt sig och Stefan Löfven är återigen landets valda statsminister.

Ordningen är återställd, fast ändå inte.

Det som kvarstår efter statsministeromröstningen i onsdags är Löfvens regeringsbildning och en konselj med hovet under dagen.

Men det finns en gnagande fråga som för många stannar kvar över sommaren. Den om de senaste veckornas regeringskris var nödvändig eller tvärtom skadlig.

När kommer nästa kris?

Det går att dra många lärdomar av den nyss avslutade krisen. En är att den sannolikt inte blir en engångsföreteelse, att det snarare var ett genrep.

Lugnet vi vaggas in i är bedrägligt, för inget tyder på att de skyttegravar som grävts mellan partierna skulle vara mindre djupa när politikerna är tillbaka från sommarledigheten.

Det är svårt att inte tänka på en skolgård, eller en sandlåda när de senaste veckorna sammanfattas. I utspelen har tonläget många gånger varit uppskruvat och vresigt. Utspelen som började med att V satte ner foten mot S och Löfven avsattes och som följdes av att Sabuni sa upp samarbetet med regeringen. Och så cementerade M, KD och SD sin nya allians där L också, eventuellt, får ingå. Och så knäckfrågan som ännu är olöst: den att C vägrar samarbeta med V.

Det hela hade varit komiskt om det inte också var så destruktivt.

Det är som att partiledarna har suttit i sina egna ekokammare och pratat på, allt i en slags låtsasverklighet där det egna partiet existerar i ett vakuum.

Alla utom Stefan Löfven som trött uppmanar de andra partiledarna att samarbeta. För i allt ståhej har ju väljarna glömts bort.

Vardagsmat med regeringskriser

Inget tyder som sagt på att politiken blir mer konstruktiv efter sommaren. Särskilt inte med tanke på att regeringens höstbudget måste få stöd från både C och V om den ska gå igenom.

Egentligen är det inte konstigt om regeringskriser nu blir vardagsmat också i Sverige. Det är helt i linje med hur det ser u ut i andra länder med breda minoritetskoalitioner.

Somliga menar att det finns något fint i detta, när även små partier får mer inflytande. Och visst finns det poänger med det. Men kaos och politisk ovisshet – att inte kunna planera längre än till nästa extra val – riskerar mest att skada vår demokrati.

Men om vi ändå tittar utomlands finns det sätt att stärka grundlagen för mer stabilitet.

Det är svårt att sia om vad som händer efter sommaren. Men en sak kan vi nog slå fast: inga partiledare går säker i höst.

***

Chatta med Lina Stenberg. Chatten öppnar 09.00, men ställ dina frågor redan nu.

Denna chatt är stängd.

  • Lina Stenberg
    9 juli 2021

    Tack för en bra chatt! Hoppas att ni får en fortsatt bra dag så hörs vi snart igen!

    /Lina

  • Lina Stenberg
    9 juli 2021

    Hej Karl Johan,

    Å ena sidan tror jag att du har rätt. Många väljare känner inte sina förtroendevalda. Det skulle behövas bättre kommunikation mellan de valda och deras väljare, helt klart.

    Men jag tror inte att detta löses av en mindre riksdag. Tvärtom tror jag att tex större valkretsar skulle göra det ännu svårare för riksdagsledamöterna att hålla kontakt med sina väljare.

    Dessutom finns det en poäng i att ha en stor riksdag, vi har trots allt en representativ demokrati där politikerna representerar sina partier – inte sina egna åsikter.

  • 9 juli 2021

    En intressant lärdom är att utöver partiledarna känner vi bara till en ledamots åsikter i riksdagens behandling av regeringskrisen. De övriga är tydligen bara lojala knapptryckare,

    Uppenbarligen har vi för många ledamöter.

    En halvering av riksdagen skulle innebära mer

    personligt ansvar gentemot väljarna.

    Karl Johan Bäckström
  • Lina Stenberg
    9 juli 2021

    Hej,

    Ja, håller med. Det är riktigt obehagligt.

  • 9 juli 2021

    Give em hell sa väl Åkesson och nu verkar även Kristersson ha anammat den linjen , att misstroende rösta utan att ha ett färdigt alternativ är väl bevis nog, att tänka sig den här blåbruna sörjan regera landet gör mig rädd på riktigt

    A

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.