Mejla

Jonna Sima

Gui Minhai utnyttjas i Kinas propaganda

Har suttit fängslad i 2 000 dagar

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Protest 2016 i Hongkong mot fängslandet av den svenske bokhandlaren och poeten Gui Minhai. Han dömdes i fjol till tio års fängelse för påstådda brott mot den kinesiska staten.
Foto: AP TT
Protest 2016 i Hongkong mot fängslandet av den svenske bokhandlaren och poeten Gui Minhai. Han dömdes i fjol till tio års fängelse för påstådda brott mot den kinesiska staten.

LEDARE

Det har gått 2 000 dagar, fem och ett halvt år, sedan den svenske medborgaren, poeten och förläggaren Gui Minhai blev frihetsberövad av den kinesiska staten i sin semesterlägenhet i Thailand. Fem år senare dömdes han i en ren skådeprocess till tio års fängelse för en rad påstådda brott.
I sin makalösa diktsamling "Jag ritar en dörr på väggen med fingret" (Kaunitz-Olsson 2020) beskriver han tiden i fängelset och hur han berövats sina mänskliga rättigheter. Kriget kom plötsligt, skriver han, som ett "tillslag mot liten fågel med precisionsstyrd ammunition/Attack mot liten fisk i floden med örlogsfartyg".

Slog rot som en potatis

Gui Minahi föddes i Ningbo i Kina 1964 och kom som ung student att höra om det lilla landet i nord. Där fanns älgar, yttrandefrihet och socialdemokrati. Via transibiriska järnvägen hamnade han i Göteborg där han började doktorera vid universitetet. Efter massakern på Himmelska fridens torg 1989, där kinesiska studenter i hans egen ålder krävde demokrati och yttrandefrihet, fick han permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Här slog han rot, som en potatis som han uttrycker det. Han fick till och med en gnutta "potatisdialekt".
Med åren flyttade han tillbaka till Kina, slog upp en bokaffär och startade förlag i Hongkong, som då var ett demokratiskt andningshål i enpartistaten. I dag är demokratirörelsen även där slagen i spillror.

Under president Xi Jinping har Kina tagit ett järngrepp över staden, strypt deras ekonomi och fängslat oppositionella. Många av dem lika unga som studenterna var på Himmelska fridens torg.
Gripandet av Gui Minhai den 17 oktober 2015 kan så här i efterhand ses som en föraning om Kinas auktoritära upprustning.

Taktik att sprida rädsla

Omvärlden har till slut börjat reagera mot att minst en miljon muslimska uigurer har placerats i så kallade omskolningsläger i provinsen Xinjiang. Enligt rapporter från människorättsorganisationer blir uigurerna utsatta för tortyr och misshandel, politisk indoktrinering och påtvingad kulturell assimilering.
I slutet av mars införde EU riktade sanktioner mot Kina för deras brott mot mänskliga rättigheter i Xianjiang. Kina svarade omgående med sanktioner mot institutioner och medborgare i EU, däribland den svenska Kina-forskaren Björn Jerdén.
Enligt utrikesminister Ann Linde pågår tyst diplomati för att få Gui Minhai frigiven. I Kina har han berövats sitt svenska medborgarskap. Det är en taktik för att sprida rädsla.

Sverige, EU och även näringslivet måste sätta hårt mot hårt mot Kinas skräckpropaganda. Gui Minhais familj ska inte tvingas vänta tio år till för att få återförenas.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.