Så här vill M-toppen straffa utsatta barn
Den som någon gång blivit utsatt för ett brott känner ofta instinktivt viljan att låsa in, straffa, och hämnas. Du känner hat blandat med rädsla, och inget straff är hårt nog för återupprättelse.
Den känslan är legitim. Men när brottet väl ska straffas ska inte känslan trumfa förnuftet, det är därför vi har ett rättsystem. I dag är brott och straff en viktig fråga inför valet, det är inte så konstigt.
Enligt Henrik Tham, professor i kriminologi, har brottsligheten bland unga minskat. Brottsökningen har planat ut, och våldsbrotten ökar inte. Ändå pratar allt fler politiker om våld, brott och skärpta straff. De spelar på en mänsklig oro som de själva varit med att skapa.
Hårda tag
Nu senast var det Moderaternas tur. I veckan föreslog deras rättspolitiska talesperson Tomas Tobé (M) att unga bör låsas in i större utsträckning. Kriminalvården ska ta över ansvaret från Socialtjänsten för unga som hamnat fel. De ”kan vara så pass unga som 16, 17 år”, säger han.
Tobé gillar hårda tag, och det är ingen hemlighet vilka han är tuffast mot. Moderaterna vill kartlägga etnicitet, fördubbla straffet för gängkriminella och utvisa fler dömda brottslingar. De får dock kritik från Sverigedemokraterna – Jimmie Åkesson anser att Moderaterna kopierar deras politik.
Samtidigt visar svensk forskning att ungdomar som döms till sluten vård, men som får leva under mindre inlåsta former, mer sällan återfaller i brottslighet.
I Danmark sänktes straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år. Resultatet var att de 14 åringar som straffades inte klarade grundskolan och återföll i brott i större utsträckning.
Kritik från FN
Lagen ändrades snabbt tillbaka. Kriminologen och gängexperten Camila Salazar Atías berättar i Socialtjänstpodden att den absolut största skyddsfaktorn – förutom trygg hemmiljö – är att barn går ut grundskolan.
I Moderaternas vårbudget slopas stödet till skolor i fattigare områden och subventioner för byggandet av billiga hyresrätter försvinner. Tobé pratar om att ”man ibland får arbeta med inlåsning” och kastar ut barnkonventionen med badvattnet.
FN har kritiserat Sverige för att vi isolerar barn på institutioner och för att barns rättigheter tillgodoses olika, beroende på ekonomisk och social bakgrund.
Säger något om människosynen
Hur man ser på brott och straff säger en del om människosynen. Antingen är vi individer som formas och påverkas av vår omgivning, som har rätt till en trygg barndom och ett liv med goda förutsättningar att klara skolan och få ett arbete. Eller så är vi indelade i goda och onda människor, där de onda är de som bryter mot samhällets regler och lagar och bör straffas ännu hårdare, utan chans till bättring.
Men de som delar den senare världsbilden är inte de som är tuffast, det är de som har svagast stöd i forskning, och starkast utgår från känslor. Men de känslorna bör våra folkvalda inte förstärka, än mindre göra politik av.