M och KD måste sluta vara Åkessons dörrmattor
Hissa fler regnbågsflaggor i kommunerna
HBTQ-certifiering av bibliotek, hur viktigt är det egentligen? Att regnbågsflaggan ska pryda landets kommunhus? Att biblioteksböcker ska finnas på utländska språk?
Det kan te sig närmast löjeväckande hur nitiskt de här frågorna drivs av Sverigedemokraterna runtom i landet. Att så till synes små frågor kan vara så viktiga.
Det hade kunnat vara komiskt om det inte samtidigt hade varit så otäckt.
Som Trelleborgs beslut att inte anställa någon som vägrar handskakning, något lokala SD:are nu fått igenom.
Många incidenter
Tillsammans bildar utespelen ett pärlband av sverigedemokratisk högerextrem ideologi som blir verklighet. Något som SD:s samarbetspartier verkar godta. Någon annan slutsats går faktiskt inte att dra.
Fast ser man varje utspel för sig kan det verka harmlöst.
Som incidenten i Svalöv nyligen, där högsta ledningen beordrade att bibliotekets Facebookinlägg skulle tas bort. Snart därefter försvann inlägget om att personalen blivit HBTQ-certifierad.
Enligt kommunen handlar det om att kursen inte upphandlats ordentligt. Men att detta sker i en SD-styrd kommun är ingen slump.
Samma ingripanden från politisk ledning sker nämligen lite varstans där partiet finns representerat.
Allt medan Jimmie Åkesson blir mer och mer folklig på riksplanet.
Egentligen är det inte så krångligt. De lokala samarbetsstyrena behöver ta ansvar för att förskjutningen inte fortsätter.
Nyligen beslutade Sverigedemokraterna i Mölnlycke att bibliotekets regnbågsflaggor skulle avlägsnas då de ansåg det var politisk propaganda.
Och i region Stockholm har partiet krävt att samma flagga ska tas bort under huvudstadens Pride-vecka.
Listan kan göras lång.
Allra längst har SD:s skyltfönster Sölvesborg gått under kommunalrådet Louise Erixons ledning.
Här har biblioteksplanen ändrats så att skolorna inte behöver köpa in böcker på andra språk än svenska. Sveriges Radio rapporterar att kommunens inköp av böcker på främmande språk minskat med 60 procent från 2019 till 2020.
Här har även inköp av "provocerande" konst stoppats och man var först i landet med att hala regnbågsflaggor.
Vad det egentligen handlar om
Men egentligen handlar det inte om certifieringen, inte om flaggorna. För SD handlar det om vad de står för, symboliken. Om ett brinnande motstånd mot individens frihet att tänka och agera. Att älska vem man vill, att vara kritiskt tänkande i ett demokratiskt samhälle.
Vi vet av historien vad en sådan människosyn kan leda till. Därför bör den pågående förskjutningen inte tas lätt på.
Lyckligtvis förekommer reaktioner, som från RFSU:s ordförande Hans Linde.
"Faktum är att väljarna i alla svenska kommuner röstade på partier som står upp för allas rätt till sin kropp och sexualitet. En förutsättning för att SD ska få inflytande är att övriga partier börjar kompromissa med sina värderingar och våra rättigheter", skriver han på Twitter.
Och så är det ju. Att SD metodiskt smyger in HBTQ- och rättighetsinskränkningar i den lokala politiken borde inte förvåna någon.
Frågan är bara varför partierna som samregerar med partiet går med på det.
Egentligen är det inte så krångligt. De lokala samarbetsstyrena behöver ta ansvar för att förskjutningen inte fortsätter. Att de lokala SD-utspelen tas på allvar och ses för de antidemokratiska ingripanden de faktiskt är.
De behöver sluta vara dörrmattor. Våga hissa regnbågsflaggor i stället för att hala dem för SD:s räkning.