Kristersson snart mer Åkesson än Åkesson själv

Esbatis nya bok sätter fingret på samtiden

Partiledardebatt i SVT Agenda med Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson.

Det finns en scen i Ali Esbatis bok om Utøya 10 år efter som är nästan outhärdlig att läsa. Esbati är med sin lilla dotter i en simhall i Stockholm. Vid åsynen av dem fäller en främmande man en förnedrande kommentar. Esbati kan inte hålla tårarna tillbaka men döljer dem för sin dotter.

Så många människor med ett utseende som uppfattas som exotiskt måste ständigt få uppleva detsamma. I Sverige av idag är kommentarerna av detta slag så vanliga att det närmar sig kallpratets nivå. Några mumlar de föraktfulla orden, andra säger dem högt, åter andra – de fulla – vrålar dem rakt ut.

Vi har förlorat hyfs och anständighet här i landet. Många politiker har också gjort det. Vad är det Ulf Kristersson, moderatledaren, säger i det tal som ska föreställa Almedalen? ”Invandringen är en belastning för Sverige.”

Så talar han om gängkriminalitet, hedersvåld och annat som – ja, där är vi helt ense – ska bekämpas. Men det är hela fenomenet invandring som han svepande börjar med. Det är de orden som människor hör och känner sig stärkta av i sina fördomar.

Ulf Kristersson tvingas i efterhand erkänna att det finns invandrare som gör stora insatser för Sverige. Men då låter det som att detta är lyckliga undantag. Ändå är det det normala. Ulf Kristersson knuffade bort sin företrädare när hon sagt att hon möjligen kunde förhandla med SD. En olycka, menade han, och blev själv ordförande. Idag försöker han vara mer Åkesson än Åkesson själv.

Det skulle vara underbart om många läste Ali Esbatis bok "Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle" (Leopard förlag). Det är en lysande bok, välskriven, skarp, gripande. Esbati tillhör överlevarna från Anders Behring Breiviks massaker på Utøya. Han var med om öns förvandling från idylliskt läger för unga norska socialdemokrater till en krigsskådeplats.

Men bokens tyngdpunkt ligger inte där utan i det som hänt efteråt. Inget tycks människor ha lärt sig. Nya dåd har skett, i Trollhättan, i Malmö. Och vanliga människor låter sin misstänksamhet och sitt hat pysa ut så snart någon har ett yttre som inte faller dem i smaken.

Terrorister som Breivik uppfattas som ensamma, vilsekomna individer. Gängkriminella eller hedersbrottslingar, däremot, är representanter för en hel kategori människor, ”invandrarna”. Du kan leva ett skötsamt liv som undersköterska, bussförare eller läkare. Du har dina rötter långt härifrån. Alltså är du en främmande fågel.
Det är i det ljuset man måste se Ulf Kristerssons tal. Men det är också i det ljuset man ska läsa Ali Esbatis bok, detta för att i fortsättningen inte falla in i det lika dumma som livsfarliga hatpratet.

I den boken möter du en människa, inte en ”invandrare”.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.