Mejla

Ingvar Persson

Många måste gå till jobbet på måndag

Hemarbete är en del av vår tids klassamhälle

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Ännu en sommarvecka är slut och utanför hemarbetskontoret är gräsmattan överraskande grön. Här är grundvattennivåerna fortfarande inte kritiskt låga, men tanken på att vräka ut dricksvatten över gräsmattan bär mig faktiskt emot.

Återkommande regnskurar har sina fördelar, inte minst när semesterledigheten ändå ska växlas över till något slags vardag. Det nya normala.

När Anders Tegnell för en dryg vecka sedan meddelade att rekommendationen om att artbeta hemifrån fortsätter att gälla var det många som fick ställa om sina planer. Tidningarna fylldes precis som i våras med råd och förslag på hur vi ska klara den nya verkligheten. Allt från leda och dåliga skrivbord till bristen på arbetskamrater att fika med.

Någon expert ville förklara att den svenska ekonomin tycks klara sig hyfsat med att vårt näringsliv är extra bra för hemarbete.

Det kan nästan låta som om hela den svenska befolkningen jobbar sig igenom veckan i pyjamas eller kortbyxor.

Så är det inte, i alla fall inte utanför innerstädernas numer öde kontorslandskap. I stället ser vi ännu ett exempel på hur klassamhället liksom försvinner i skildringen av vår samtid.

Redan 2012 presenterade LO en rapport som bland annat granskade olika gruppers möjlighet att arbeta hemifrån ibland. Inte helt överraskande visade det sig vara stora skillnader. Nästan sex av tio av akademikerorganisationen SACO:s medlemmar sa att de ibland kunde arbeta en dag hemifrån. Knappt var fjärde TCO-medlem gav samma svar. Av LO-medlemmarna var det mindre än var tionde som svarade att de kunde arbeta hemifrån.

Det som fungerar i Sverige fungerar därför att människor går till jobbet

Vad värre är, samma mönster gick igen oavsett vilka friheter i arbetet LO frågade om. Tjänstemän kunde oftare planera sitt eget arbete, ta en rast när det passade eller flexa ut en timme tidigare för att lösa ett privat problem. Män, oavsett facklig tillhörighet, hade dessutom i genomsnitt mer frihet än kvinnor.

Var tredje kvinna i LO kunde inte ens ta en paus för att gå på toaletten utan att be om lov.

Det är som sagt inte det minsta konstigt. Ny teknik har kanske gjort det lättare att sköta kontorssysslor hemifrån, men det betyder inte att maskinerna nere på verkstadsgolvet sköter sig själva. Bussar behöver någon som håller i ratten och på sjukhus och i äldreomsorgen behöver personalen finnas på plats för att verksamheten ska fungera. Restaurangmaten måste lagas och butikshyllorna fyllas på. Så är det bara.

Det som fungerar i Sverige fungerar därför att människor går till jobbet. Det är värt att komma ihåg när vi som kan jobba samtidigt som vi betraktar gräsmattan försöker beskriva det nya normala.

Av: Ingvar Persson

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.