Cementkrisen visar arbetets betydelse
Arbetarna bygger landet
Det är inte bara den gröna nyindustrialiseringen som lyfter industrins betydelse för Sverige. Cementkrisen, efter att Mark- och miljööverdomstolen avvisat Cementas konsekvensanalys av grundvattnet på Gotland, visar vilken betydelse som ett par hundra arbetare har för att hela Sverige ska fungera.
Just där finns förklaringen till varför de ekonomiska makthavarna räds facken mer än något annat. Och just därför ligger hoppet i bygget av ett rättvisare land i fackföreningsrörelsens händer. Den moderna ekonomin är sammanbunden i långa, svåröverblickbara försörjningskedjor, där en produktionsstörning någonstans lätt leder till stora konsekvenser på andra ställen.
Nedläggning av arbete är kraftfullt
Det är därför strejkvarsel är det ultimata vapnet - ett vapen som används försiktigt och med omsorg. För fackorganisationerna är medveten om den sprängkraft det har. Det är en liknande sprängkraft som Sverige står inför om produktionen tvärstoppar på grund av den juridiska processen.
Men mediebevakningen fokuserar ändå mest på vad näringslivstopparna tycker och tänker om cementkrisen. I tisdags fick till exempel Svenskt Näringslivs ordförande lägga ut orden i alla stora medier.
Jag passade på att ringa upp Kjell Wahlström, vice ordföranden på IF Metallklubben i Slite. Klubben organiserar omkring 130 medlemmar. Vi hann med ett kort samtal under hans vilotid mellan två tolvtimmarspass på fabriken.
"Det finns såklart en oro över krisen, men samtidigt hopp om att det kommer hittas en lösning längre fram" säger han.
Slite är ett litet samhälle med många av sina arbetstillfällen kopplade till fabriken. Där är både turismen och industrin viktig, en kombination som gör att norra Gotland både gynnas av soltörstande fastlandsbor på sommaren samtidigt som stabila arbetstillfällen finns över året. Men att Slite-fabriken hade stor betydelse för resten av landet är inget man tänker på till vardags.
"Att det skulle ha så stor påverkan på hela Sverige som det har var man inte beredd på. Å andra sidan är det den största fabriken i Sverige, majoriteten av cementen produceras ju här" säger Kjell Wahlström.
Arbetare är inte ”bara”
Visst är det i kris som arbetets betydelse går upp för många. Det är också i kris och konflikt som sammanhållningen stärks arbetare emellan. Det gäller inte bara i den direkta industrin: Kristin Linderoths avhandling om Kommunalstrejken 2003 ger konkreta exempel på hur yrkesstoltheten ökade av att kommunalarbetarna tog strid för sina rättigheter.
"Vi har många medlemmar som alltid säger 'jag är bara barnskötare' eller 'jag bara städar' eller 'jag bara lagar maten', men hur viktigt är det inte? Har du en köksa borta från jobbet blir det kaos" säger en av kommunalarna i avhandlingen. "Vi upplevde att vi var osynliga" säger en annan. Det förändrades när de gick i strejk.
Oavsett hur det löser sig är inte betydelsen av cementarbetarna på Slite osynlig längre.