Jag börjar sakna ordet ”rättsröta” i debatten
Ingen ordning på vem regeringen avlyssnar
I USA körde Högsta domstolen över Donald Trump i veckan.
Det fick inte jättestor uppmärksamhet.
Men det kan ha varit det viktigaste som hänt sedan valet i höstas.
Det handlar om Kilmar Abrego García, en man från El Salvador som greps när han var och handlade på Ikea med sin femårige son och utvisades till ett ökänt fängelse i El Salvador.
Kilmar Abrego García är gift med en amerikansk medborgare och anklagelsen om att han var med i ett gäng visade sig vara helt fel. Ändå har Trumpadministrationen argumenterat för att gjort är gjort.
Trots att han bevisligen var oskyldig ville de låta honom stanna i fängelset i El Salvador.
Detta låter helt befängt eftersom det naturligtvis är det. Men det har drunknat i mängden av befängda saker som Trump ställt till med på senare tid.
I torsdags beslutade USA:s Högsta domstol att Kilmar Abrego García ska hämtas hem. Rent juridiskt kommer det att fortsätta ett tag till. Nu måste en lägre domstol reda ut exakt hur detta ska gå till.
Men Högsta domstolen var enig i sitt beslut. Ingen av de domare Donald Trump har tillsatt höll med honom.
Detta är viktigt, Högsta domstolen har nämligen sista ordet i mängder av frågor när nu Donald Trump försöker utvidga presidentens makt och välta USA:s makdelning över ända.
En kamp mellan Högsta domstolen och presidenten kommer knappast Trump gå segrande ur. Orsaken är ett rättsfall, Marbury mot Madison, från 1803 där Högsta domstolen slog fast att den ensam avgör hur lagen ska tolkas i ljuset av konstitutionen.
USA är alltså en rättstat, inte ett envälde.
Trump kan skrika men det är domarnas ord som gäller.
I Sverige har vi ingen motsvarande maktdelning. Men en intressant fråga om gränsen för statens makt dök upp förra veckan, tydligen utan att någon märkte den.
Gunnar Strömmer verkar ha lämnat i praktiken vilseledade uppgifter till riksdagen om hur hemlig dataavläsning används.
Hemlig dataavläsning är ett av polisens absolut mest kraftfulla instrument. De kan lägga ett litet program i din telefon och övervaka dig dygnet runt. De kan avlyssna vad du säger, sitta på var du surfar och till och med slå på din kamera utan att du märker det.
De myndigheter Gunnar Strömmer basar över, Polisen och Säkerhetspolisen får använda metoden. Liksom Tullverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagare.
Du kan avlyssnas och kartläggas in i sängkammaren och in på toaletten. När som helst kan din kamera startas och vad du säger och gör kan spelas in. Därmed avlyssnas även alla u har kontakt med, din präst, journalister, advokater och din partner.
Hemlig dataavläsning är där omgärdat av hårda krav på rättsäkerhet och kontroll. Trodde vi.
Men nu visar det sig att någonting inte alls stämmer. Mia Edwall Insulander, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund, påpekar att hela redovisningen av hur hemlig dataavläsning används verkar vara fel.
Det finns nämligen två olika redovisningar.
Den första görs av Åklagarmyndigheten. Det är den som regeringen lägger fram för riksdagen.
Den andra görs av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN. De är tillsynsmyndighet.
Enligt Åklagarmyndigheten beviljades 478 tillstånd för Hemlig dataavläsning 2023.
Enligt SIN är det 849, alltså nästan det dubbla.
Vilda västern.
Spelar det någon roll?
Ja, det spelar en enorm roll. Båda siffrorna kan nämligen inte vara sanna samtidigt. Och risken är naturligtvis uppenbar att ingen av dem är korrekt, har man inte kontroll på hur myndigheterna övervakar oss så vet man ju helt enkelt inte.
Och här pratar vi alltså om en extremt ingripande övervakning. Eftersom vi lever allt större del av våra liv på nätet kan bokstavligen allt du gör vara övervakat i detta nu utan att du vet om det.
Du kanske inte ens är måltavlan, utan bara råkar känna någon som är det.
Prästers själavård, läkarbesöket, journalisters källor och advokaters samtal är alla skyddade i lag. Men ingenting av detta kan upprätthållas i praktiken. Särskilt om ingen har kontroll på hur det används.
Den 1 april permanentades lagen om hemlig dataavläsning så vi kommer att få se mer av det i framtiden. Fler kommer övervakas.
Vi har som sagt ingen maktdelning i Sverige, som i USA. Men vi har en riksdag som borde kräva att få veta vad som har hänt här.
849 är fler än 478, och om myndigheterna tappat kontrollen över hur ett av statens allra mest ingripande tvångsmedel används, så har vi ett problem med rättsäkerheten.
Ett gigantiskt problem.
Förr användes begreppet ”rättsröta” om rättskandaler och maktmissbruk från myndigheter och politiker. Jag tror det är dags att vi skakar liv i det igen.
Vi tror ofta myndigheter är goda, att staten är god. Men den vill också ha makt. Över dig.
Och frågan är hur mycket okontrollerad makt du vill ge den?
Fråga Kilmar Abrego García vad han tycker.
Idag heter Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer. Han är en trevlig prick som jag inte håller med om så mycket. Men som jag trots allt litar på när det kommer till rättsäkerhet.
Efter 2026 kan Sveriges justitieminister heta Jimmie Åkesson eller Rickard Jomshof.
***
Texten är en del av Aftonbladet ledares nyhetsbrev. Prenumerera på nyhetsbrevet här.