Robotpolitikerna på sociala medier

Något saknas när de försöker framstå som riktiga människor

Politikernas strategier på sociala medier är ett kapitel för sig.

Har du någonsin haft känslan av att något saknas, men att du har svårt att sätta fingret på exakt vad? Man sitter där med en tom känsla i kroppen och undrar vad det egentligen är man tittar på.

Disneys senaste filmatisering av Lejonkungen, där alla djur animerats fotorealistiskt, är en enda lång studie i den där saknaden. Regissören har tagit den klassiska tecknade filmen från 90-talet och omskapat den scen för scen, ändå är något riktigt fel. Hur kan det vara i princip samma film, men ändå vara så tom? Sedan inser man att det som saknas från 90-talet är själva känslan.

Den nya, realistiska, filmen har inte plats för djur som har tydliga ansiktsuttryck eller leenden. Den ”riktiga” savannen har inte dramatiskt ljus för att förstärka handlingen. Trots det sjunger ändå de fotorealistiska djuren, vilket bara gör allt ännu märkligare.

 
Något liknande verkar hända när politiker bestämmer sig för att vara riktiga människor på sociala medier. Det går inte så bra.

Ulf Kristersson har ett pressteam som bestämt sig för att han ska verka som en medelklassig karlakarl. I höstas poserade han bestämd med gevär i skogen. För fem dagar sedan åkte han båt på mälaren. Som profilbild på Facebook har han en spegelselfie – tagen med gammeldags kamera. En riktig karl, men ändå tillgänglig eftersom han har humor nog att fota sig själv i spegeln.
Den regisserade känslan ständigt där. Ingen är så här på riktigt.

Kändast på sociala medier har Ebba Busch blivit. Man skulle kunna tänka att det beror på att hon är en ung partiledarkvinna, men ingen har velat fotas lika mycket med andra influencers som Busch. Kristdemokraternas nya varumärkesprofilering är också närvarande. Senaste uppdatering på Instagram var en solnedgång och nationalsången.

 
Ännu värre blir det för den politiker som försöker blanda tillgängligheten med talepunkter. Det är långa manus det handlar om. Precis som på TV kan man inte hålla sig kort.

Stefan Löfven läser ofta handlingar och ser allvarlig ut. Sedan skriver han tusen tecken om allvaret. Eller han låter oss tro det i alla fall. Få ministrar skriver sina egna Facebook-inlägg. Ändå regisseras de som att de kommer i stundens hetta – allra helst rakt från hjärtat. Men ingen kan lura i någon att ”välfärdens medarbetare” eller ”samarbetspartierna” tillhör någons naturliga vokabulär.

Varje ord vägs på silvervåg och har dessutom i regel gått igenom en fyra-fem personer som behövt godkänna orden.

Ibland jagar ministrarna krokar och rubriker som rena kvällstidningsreportrar. Det går väl också sådär. Per Bolund testar att informera om regeringens politik genom sommarens hemmafixare och ”svemester”. Bild på såg och hammare. ”Har ni hört att regeringen gjort det lättare att bygga altaner?”.

 
Ett tag gick det rena rama epidemin i att använda CAPS LOCK FÖR ATT TYDLIGT SKRIVA UT ÄMNET som rubrik. Det var TV4s politiska kommentator Marcus Oscarsson som satte trenden. Regeringskansliet hakade på.

Poängen med varje rubrik är att locka till läsning. Därför är min personliga favoritpolitikerrubrik skriven av Magdalena Andersson. ”OMSTART AV SYSTEMET FÖR SAMORDNINGSNUMMER”. Man vill föreställa sig att finansministern skriker.

 
Våra politiker är fast i en sociala medier-värld som kräver influencermanér samtidigt som politikerrollen tillåter väldigt lite av den genuinitet och autencitet som framgång på sociala medier bygger på.
Politikerna framstår mer som robotar. Facebooks koder har programmerats in, men det är uppenbart bara programmet som matas ut.
Ytan finns, men människan är någon annanstans.

Jag tror ändå att vi får de politiker vi förtjänar. Den politiker som visar sitt sanna ansikte bäst blir ofta också den som kritiseras mest. En riktig människa har brister. Kvällspressen lever på att göra rubriker av dem.

Du gamla du fria och Hakuna matata.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.