Biograf bombhotas och jag äcklas av dumheten

Högern tappar sitt sista uns av värdighet

Zina Al-Dewany

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Vid två tillfällen de senaste två åren har bilar kört in i folkmassor som demonstrerar mot kriget i Gaza. Ilskna personer som riskerat människors liv för att de är så förbannade på de som demonstrerar mot folkmord. Det politiska svaret var minst sagt ljummet. Gör bara tankeexperimentet att bilisten hade varit islamist.

Nu bombhotas biografen Zita i Stockholm. Reaktionen på hotet har varit en axelryckning. I stället attackeras biografen av högern.

Små barn prickskjuts till döds av israeliska styrkor. Ambulanser, sjukhus, journalister, skolor och civila har varit legitima mål i Palestina. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu är efterlyst för krigsbrott. I Sverige är en majoritet, från vänster till höger, djupt kritiska till Israels brutala krigföring och folkmord. Inte konstigt att en del vill göra vad de kan för att protestera.

Biografen Zita anslöt sig till en bojkott av israeliska varor och tjänster. Allt för att pressa Israel till att följa internationell lag. FN:s internationella domstol ICC har slagit fast att Israels ockupation är olaglig och att landet bedriver apartheidpolitik.

Det handlar om riktade bojkotter, inte helt olikt hur Sverige jobbade mot apartheid i Sydafrika.

Biografen Zita sällade sig till protesterna mot krigsbrott genom att proklamera ”apartheidfri zon”. Det innebär ungefär att man inte har produkter från företag som verkar på ockuperad palestinsk mark. SodaStream är ett sådant exempel.

På grund av det bombhotas biografen. I Stockholm gick moderaten Dennis Wedin i taket. Inte på grund av hotet, utan på grund av Zitas ställningstagande. På X skriver han ”Biograf Zita får årligen 1,5 miljoner kronor från Stockholms stad, men det är tydligen inte tillräckligt för att alla stockholmare ska känna sig välkomna(...)”.

Vem skulle inte känna sig välkommen? En krigsförbrytare som vill se nya Bamsefilmen?

SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl vill inte vara sämre. Tvärtom menar hon att Zitas ställningstagande mot folkmord och apartheid är en totalitär impuls. Sen drar hon en slutsats:

”Markerade platser dit de inte är välkomna. Som det en gång benämndes: Judenfrei.”

Det Lifvendahl gör är att dra en direkt parallell mellan israeliska krigsbrott och judar. Som att man inte kan protestera mot det ena utan att vara emot det andra. Det vänder sig i magen av intellektuell ohederlighet. Skulle Zita, som precis visat den nio timmar långa dokumentären Shoah om förintelsen, vilja ha en judefri zon?

På grund av hoten har Zita nu backat från bojkotten. Och svensk höger har tappat sitt sista uns av värdighet.