S glömmer kvinnorna i jakten på SD-männen
Varför struntar Magdalena Andersson i kärnväljarna?
Minns du 1900-talet när Sverige var bäst i världen på jämställdhet?
Då när särbeskattningen gjorde att kvinnor kunde lönearbeta och få en egen försörjning? När allmän barnomsorg hjälpte familjerna att få ihop sina livspussel?
En utbyggd välfärd, regleringar på arbetsmarknaden och en aktiv familjepolitik underlättade livet för både kvinnor och män.
Föräldraförsäkringen, aborträtten och sexköpslagen var andra viktiga reformer som förde jämställdheten framåt.
Folkhemsbygget
Framstegen var självklara. De var en del av folkhemsbygget. Och de hade nog aldrig blivit av om inte Socialdemokraterna styrde landet.
Men något har hänt under de senaste decennierna. Trots att kvinnor alltmer utgör Socialdemokraternas kärnväljare verkar partiledningen ta dem för givna.
Och det är synd. För vem ska driva svensk jämställdhet framåt om S kapitulerar?
En tydlig trend är att kvinnor och män röstar allt mer olika.
Medan männen går längre och längre högerut, står kvinnorna stadigt kvar åt vänster.
Män gillar Tidögänget
Om det var val i dag skulle mer än sex av tio kvinnor rösta på de rödgröna partierna. Om männen fick bestämma skulle Tidögänget fortsätta att regera.
Men trots att 42 procent av kvinnorna stöttar S är det inte till den gruppen som partiet främst riktar sig till.
Magdalena Andersson har i stället börjat låna SD:s ord, formuleringar och till viss del politiska förslag. Varför? För att vinna tillbaka de arbetarmän som lämnat S för SD.
Så det är hårda frågor som gäller, vilket märktes under partikongressen i maj. Det handlar om ”strikt” migrationspolitik, sänkt straffrättsålder och populistiska utspel om visitationszoner.
Det tråkiga i kråksången är att taktiken kan implodera när som helst.
Stå upp för kärnväljarna
För varför ska kvinnor fortsätta rösta på S om partiet börjar låta som ett högerparti? Och varför ska männen ens titta vänsterut om de är nöjda med SD:s politik?
S-strategerna verkar tycka att det räcker med att Magdalena Andersson är populär.
Men tänk om man i stället skulle ta 1900-talets progressiva reformer vidare för jämställdhet på riktigt. Individualisera föräldraförsäkringen, införa arbetstidsförkortning och stärka ensamstående mammors ekonomi.
För att nämna några exempel.
S måste våga stå upp för sina kärnväljare. Våga släppa fajten om SD-männen och kämpa för den materiella, riktiga jämställdheten.
Det här är del fem av ”Fruntimmersveckan”, Aftonbladets ledarsidas serie om ojämställdheten i Sverige.