Åkessons stöd kommer att kosta för Kristersson
Allt annat är antingen naivitet eller manipulation
I jämförelse med partikamrater i många andra länder skiljer de svenska Moderaterna och Kristdemokraternas ut sig. Beslut att samarbeta med den nationalistiska extremhögern är ovanligt. Hur mycket påmindes vi om när Tysklands president Frank-Walter Steinmeier i förra veckan besökte Sverige.
"Den liberala demokratin och dess idéer angrips ihärdigt och hätskt, inifrån och utifrån", sa den tyske presidenten till Dagens Nyheter.
Steinmeier är socialdemokrat, men han kommer från ett Tyskland där de traditionella borgerliga partierna dragit en definitiv gräns mot främlingsfientliga eller nationalchauvinistiska krafter. I Sverige är det som bekant tvärt om. Både Ulf Kristersson och Ebba Busch räknar obesvärat med Åkessons hjälp att ta regeringsmakten.
Frågan är vilket pris de är redo att betala.
"Där man tycker ungefär lika, där ska man också få något gjort", förklarade Kristersson i veckan för TV4.
Har man olika åsikter ska man däremot inte samarbeta, enligt moderatledaren.
Förnuftigt skulle säkert de flesta säga, i alla fall om vi talat om en bostadsrättsförening eller kulturförening. I vardagslivet väljer vi ofta att bortse från sådant vi är oeniga om för att åstadkomma det vi har gemensamt, oavsett om det är en uppsnyggad gård eller en amatörteaterföreställning.
I politiken är det svårare. Vad Kristersson påstår är ju att Sverigedemokraterna skulle göra honom till statsminister och sedan nöja sig med att påverka de frågor där Moderaterna anser att man har samma åsikter.
Varför skulle Jimmie Åkesson acceptera den ordningen? Varför skulle Sverigedemokraternas väljare gå med på den?
Att tro det är antingen naivt, oärligt eller en förolämpning av Sverigedemokraternas väljare.
Om Kristersson låter SD ge honom nycklarna till Sagerska Palatset kan Åkesson när som helst se till att han blir vräkt. Det blir varken någon städdag på gården eller någon teaterföreställning. När ett land ska styras gäller lite andra regler.
Moderater och Kristdemokrater i Sverige har som sagt gjort lite andra vägval än många av sina partikamrater i andra länder. Det är värt att uppmärksamma.
Ännu viktigare är dock att fortsätta att ställa frågan vad beslutet att samarbeta med extremhögern kommer att få för betydelse i verkligheten.
Kommer det att handla om rättssäkerheten? Kan public service behålla sitt oberoende? Vad händer med försvaret av mänskliga rättigheter? Och så vidare.
Kristersson är skyldig ett bättre svar på de frågorna.
Ulf Kristersson säger sig vilja samarbeta med alla, men bara om sådant där man redan är ganska eniga. Frågan är, går det att bygga en regering på den basen? Och på vilka områden kommer Jimmie Åkesson att ställa krav för att låta Kristersson bo kvar i Sagerska palatset?
Chatten startar klockan nio, men det går bra att skriva inlägg redan nu.
Denna chatt är stängd.
- Ingvar Persson13 sept 2021
Det är hög tid att stänga chatten. Jag vill verkligen tacka alla som deltagit med inlägg och frågor.
- Ingvar Persson13 sept 2021
Hej Gustaf.
Du får sista ordet, och jag tror du sätter fingret på något viktigt. Det är klart att det moderna medielandskapet har bidragit till samhällets polarisering. Därmed inte sagt att det måste vara så. Till sist är kompromisser och samtal - också om svåra saker - ändå förutsättningen för att samhället ska fungera.
- 13 sept 2021
Problemet är att vi möter olika verklighetsbilder. För mig, som läser Aftonbladet, Dala-Demokraten ohc Dagens ETC, är det obegripligt att man kan tillmäta Ulf Kristersson och Ebba busch någon som helst trovärdighet, efter att de rullat ut mattan för Åkesson. I synnerhet som Kristerssons understöd inom sitt parti, Hanif Bail med talibanskägget, ideligen vräker ur sig vidrigheter. Men andra hämtar underlag till sina verklighetsbilder från andra källor, och envisas med att tro att nyhetsmedia som inte lydi9gt kraxar med i deras unisona kör är vänstervridna.
Gustaf - Ingvar Persson13 sept 2021
Hej Tobias.
Du ställer en väldigt stor fråga, och det är klart att ingen väljare antagligen verkligen anser att de röstar för att få det sämre.
En sak som kan vara värd att påpeka är ju att man allt oftare talar om politiken i termer av en GAL-TAN skala.
Frågor om tradition kontra alternativ, auktoriteter kontra frihet och sådant påverkar också de politiska valen.
- 13 sept 2021
Finns det någon förklaring inom forskning till varför människor röstar på partier som gör att man själv får det sämre? Jag tänker t ex på S-väljare som gått till SD, eller färgade i USA som röstar republikanskt. Är det så att man sätter invandring respektive HBTQ-rättigheter som viktigare saker att vara EMOT än att t ex få ett bättre socialt skyddsnät för sig själv och andra?
Tobias