Erdogan kör sin cirkus tills Biden sätter stopp

Står Natos dörr öppen, eller var det bara snack?

Presidenterna Erdogan och Biden på Natomöte i Bryssel, 24 mars 2022.

Statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö träffar president Joe Biden i Washington. På dagordningen står Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Men trots att Natoledarna i månader bedyrat att Natos dörr står öppen och att godkännandet var en formalitet, så hindrar Turkiet nu processen.

Det här är inte första gången Turkiet hotar med veto. Det brukar lösa ut sig efter några spektakulära turer. Men Natoledarna, och inte minst USA:s president, måste ta ansvar för att lösa problemet.

Putin är Natos värvare

I december krävde Vladimir Putin att Sverige, Finland och Ukraina inte skulle gå med i Nato. En samlad omvärld sade nej till de ryska kraven på en intressesfär. Varje land måste vara fritt att göra sina egna val.

Putins motdrag blev ett storkrig mot Ukraina. Men Ukraina gjorde hårdnackat motstånd, och har befriat stora områden kring Kiev och Charkiv. En försvagad rysk styrka är fast i ett utnötningskrig.

Sverige och Finlands svar var göra precis tvärt emot vad Putin ville och skicka in en ansökan om Natomedlemskap. Putin är Natos främste medlemsvärvare.

Erdogans krav oacceptabla

USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och våra nordiska grannländer har utlovat militärt skydd under ansökningsperioden. Och den perioden ser ut att kunna bli mer långdragen än vad många trott.

Turkiet ställer en mängd krav på Sverige – det ena omöjligare än det andra. Och Sveriges besked bör vara detsamma som det vi gav till Putin. Vi är ett självständigt land som fattar våra egna beslut.

Fler än hundra tusen svenskar har rötter inom Turkiets gränser. Många har sökt skydd undan den turkiska statens kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat gentemot kurder.

Därför skapar Erdogans krav oro bland svensk-kurder. En oro som förstärks genom att debattörer som är missnöjda med Natobeslutet sprider en bild av att Sverige är på väg att tillgodose kraven.

Sverige och USA har båda gett sitt stöd till den kurdiska milisen YPG i Syrien. YPG har tagit strid mot såväl terrorregimen IS som mot den ryskstödda diktatorn Bashar al-Assad. Men Turkiet vill inte ha ett kurdiskt område intill sin södra gräns, och försöker nu pressa omvärlden att dra tillbaka stödet.

Natoledarnas ansvar

Turkiet har ingen makt att diktera svensk politik. Det vet Erdogan. Han vill vinna politiska fördelar inför nästa års turkiska presidentval och köpa amerikanska stridsflygplan.

Joe Biden och Jens Stoltenberg har intygat att Natos dörr är öppen. Erdogan agerar ilsken dörrvakt.

Nu är det upp till Natoledarna att stå upp för sina löften om ett snabbt godkännande.

Följ ämnen
Nato

Följ ämnen i artikeln