Svensk drogpolitik leder rakt i döden

Vanliga läkare fungerar som ”knarkkranar”

Emil Blom dog av en överdos på nyårsafton 2019.

På nyårsafton förra året hittades Emil Blom död. I blodet fanns spår av kokain, amfetamin, ecstacy, xanor och zopiklon. Han var 27 år gammal och hade hunnit knarka i tio år.

I ett reportage i helgen berättar Aftonbladets reporter Kerstin Weigl om Emil Bloms liv som missbrukare i Söderhamn. Som så många andra började han med droger som ett slags självmedicinering. Emil beskrev det som "En storm i huvudet". ADHD-utredningar påbörjas och avslutas. Istället skriver läkarna ut sömnmedel, lugnande och antidepressiva i mängder, enligt hans pappa. Det blir ett liv in och ut ur kriminalvården, behandlingshem och psykiatrin. 2019 hade han fått en plats på behandlingshemmet Sjövillan i Söderhamn. Efter att ha tagit sig ett återfall åker Emil Blom ut. Sex dagar senare var han död.

Drogepidemi som liknar USA

Sedan 2010 har 44 personer dött till följd av narkotika i Söderhamn med sina 25 000 invånare. Kurvan har pekat uppåt sedan mitten av 2000-talet. Utvecklingen är snarlik över hela landet. De senaste 15 åren har Sverige fått en drogepidemi som påminner om den i USA. I dag är vi det land i Europa med allra högst narkotikadödlighet, enligt EU:s narkotikabyrå.
Fram till 2005 hade Socialstyrelsen ett centralt register över inskrivna patienter på substitutionsbehandling. Sedan dess har myndigheten släppt behandlingen fri, vilket har lett till att "kranarna läcker", som Kerstin Weigl uttrycker det. Var fjärde patient säljer sina receptbelagda droger vidare, enligt en Malmöstudie 2015.

Vanliga läkare blir ”knarkkranar”

Bilden av svenskars knarkande är komplex, och kräver olika åtgärder. Bland unga har andelen som testat narkotika varit rätt jämn de senaste tio åren, men de som använder droger gör det oftare. Inte sällan blandas olika preparat som är enkla att köpa på nätet. Bland äldre ökar såväl förskrivningen av smärtlindrande opioider (morfin, oxycondone) som substitutionspreparat (metadon, subutex).

Nästa år ska regeringen anta en ny så kallad ANDT-strategi mot alkohol, narkotika, dopning och tobak. Den syftar till att minska missbruket och förbättra vården. I fallet med den extremt potenta opiaten fentanyl har man lyckats trycka tillbaka både efterfrågan och dödsfallen genom att bura in nyckelpersoner som sålt drogen. Men när det kommer till att få vanliga läkare att skriva ut beroendeframkallande preparat har man misslyckats. Där måste staten se till att kranarna skruvas åt och slutar läcka.
Emil Bloms pappa P-O Blom tycker inte att han kan skylla sin sons död på någon annan, men säger: ”När ett sömnlöst barn får piller ska man vara vaksam.”

Chatta med Jonna Sima om svensk drogpolitik klockan 09:00. Det går bra att skriva dina frågor redan nu.

  • Jonna Sima
    6 okt 2020

    Tack för allt engagemang! Ledsen för att jag inte kunde svara på alla frågor. Men jag ska försöka skriva mer i ämnet framöver.

  • Jonna Sima
    6 okt 2020

    Tung läsning. Tyvärr är ni inte ensamma om att ha blivit bemötta på det här sättet i vården. Det visar att vi från medias sida måste fortsätta skriva om frågan och bilda opinion för en förändring. Att Sverige har högst narkotikadödlighet i Europa visar att vi bedriver fel sorts narkotikapolitik. Vad den rätta är kan diskuteras, men politiker från höger till vänster borde intressera sig för en förändring så att fler liv räddas.

  • 6 okt 2020

    Vår son hamnade på psykakuten efter ett självmordsförsök, hög på droger. Inte ett enda samtal fördes med honom. De menade att om han ville prata så fanns de där. Personer i detta skicket förstår inte alltid att ta emot hjälp utan det bör finnas nån sorts terapi(utredning ändå. Under vistelsen blev han kontaktad av langare som frågade om han ville att de kom och levererade droger till honom. Vi bad personalen att inte släppa in dessa personer men de menade att de kunde inte hindra dem, sålänge de inte var drogpåverkade när de kom. Han skrevs ut efter 5 dagar med tungt lugnande medicinering.

    Förälder
  • Jonna Sima
    6 okt 2020

    Många har skrivit intressanta frågor. Vi tar en sista innan jag måste runda av.

  • Jonna Sima
    6 okt 2020

    Jag håller med dig. Det finns många orsaker till att den psykiska ohälsan ökar, och varför det är så har många orsaker. Samhällsklimatet har hårdnat, med hårt segregerade skolor, höga krav, osäker arbetsmarknad, sköra skyddsnät, långa vårdköer osv. Att skriva ut piller är ett billigt sätt att se en förändring mot att satsa på psykoterapi, sjukgymnastik – och ett mänskligare samhälle.