Donald Trumps hemliga vapen var optimismen

Ekonomi viktigare än ideologiskt fluff-fluff

Uppdaterad 2020-11-05 | Publicerad 2020-11-04

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I skrivande stund vet vi inte hur valet slutar. Men en sak är redan smärtsamt tydlig: opinionsmätningarna hade fel. Den våg av demokratiska segrar som utlovades gick om intet.

Jag kanske svär i kyrkan nu, men på sätt och vis förstår jag faktiskt varför.
Donald Trumps kampanj handlade om ekonomi och jobb. Om att politik är det möjligas konst. Hans budskap var att krisen snart är över och att framtiden är ljus. Han framställde sig som en fighter, en framgångsrik affärsman som själv besegrat covid-19 och som innan farsoten kom hade levererat den bästa ekonomin på årtionden.

Döden

Joe Bidens kampanj handlade istället till stor del om döden. "Rösta som om ditt liv hängde på det" var ett återkommande budskap. I reklamfilmerna fick vi möta en man vars familjemedlemmar gått bort i förtid och som inte var obekant med personlig sorg och smärta.

I den sista presidentdebatten berättade han om den tomma stol som står i många hem, där en älskad mamma eller pappa en gång suttit. Innan Covid kom.

Det var ett känslomässigt starkt budskap.

Men jag tror det finns en universell valrörelselogik som Demokraterna verkar ha tappat bort. Man röstar hellre för en ljus framtid än en mörk. Och ekonomi är alltid viktigare än ideologiskt fluff-fluff.

"Ja, Donald Trump är kanske ett hot mot den liberala demokratin och nationens själ, men jag vill ha mitt jobb kvar."

Ja, vi kan

Valrörelser utspelas ofta längs ett känslomässigt spektrum mellan hopp och rädsla.

Barack Obamas slagord "Ja, vi kan" eller Ronald Reagans "Det är morgon i Amerika" fångade hoppet och framtidstron på ett briljant sätt.

Men det gör även Donald Trumps "Gör Amerika stort igen".

Döden däremot är jättedeppig.

Helst vill man inte tänka på den alls.

Det är därför budskapet "Rösta på mig så får du ett jobb" alltid är bättre än "Rösta på mig annars blir du arbetslös". Eller som Demokraterna i princip sa "Rösta på oss annars dör du".

Kan vinna

Joe Biden kan fortfarande bli president, Demokraterna kan fortfarande vinna. Men någon politisk jordbävning blev det inte, trots att vi har en helt makalös mandatperiod bakom oss. Och jag tror det finns en viktig lärdom att dra för alla progressiva krafter av denna bittra valkamp.

Val vinns med tro på framtiden, på att underbara dagar ligger framför oss. Inte bara på budskapet att den andra killen är en skitstövel.

***

Chatta med Anders Lindberg. Chatten öppnar 09:00 men du kan ställa dina frågor redan nu

Denna chatt är stängd.

  • Anders Lindberg
    5 nov 2020

    Tack för idag :-)

    Blev en kort chatt mitt i det pågående nyhetsläget.

  • Anders Lindberg
    5 nov 2020

    Nja, tycker du?

    Jag tänker att det är en ganska allsidig bild vi får där många påpekar just det du säger. Att detta allvarligt skadar den demokratiska processen.

  • 5 nov 2020

    Hur kommer det sig att så få inom Svensk media tycker och informerar om att med Trump så har USA sakta och säkert upphört att vara en klar demokrati. Att utropa sig som segrare långt innan rösterna är räknade och insinuera att det har förekommits valfusk, att be paramilitära högermiliser att vara på sin vakt och misskreditera media är sådant som sker i det vi kallar ”bananrepubliker”. Jag har under dagen ett 20 tal journalister kalla detta för ”teater”.

    Vi matas vi ständigt med hur underbar demokratiskt process som sker just nu i USA när det i själva verket är något helt annat!

    Maximilian
  • Anders Lindberg
    5 nov 2020

    Nja, Trump är ju trots allt president. Det blir svårt att inte ta honom på något som helst allvar :-)

  • 5 nov 2020

    Egentligen börjar jag blir lite less på att man jämför Biden och Trump som "politiker" på lika villkor. Biden är en politiker och som sådan kan han bedömas, hur skicklig han är, vad har står för ideologiskt, mm. Men Trump är ju för f__n inte ens rumsren. Han förtjänar inte att bli tagen på ett större allvar än det han själv visar sin omgivning... d.v.s. inget alls. En rasistisk skolgårdsmobbare bemöter all kritik med attack och bryr sig inte ett skit om sanningen. T.o.m. ingen president alls vore bättre, i synnerhet för genomsnittsamerikanen, än att ha en komplett galning vid makten.

    Magnus Nybom