Direktörerna har fått äta blötdjur för länge

VD:s lön motsvarar 250 ostron, tre gånger om dagen i 365 dagar

Publicerad 2022-02-09

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Du vaknar hungrig. Du är sugen på något fräscht. Rör dig raskt mot fritidsgården för Stockholms slipsmän, Sturehof. Rycker tag i en kypare, beställer in 250 ostron. Sörplar i dig i dem en efter en i ett vansinnigt tempo.

Sedan kilar du till kontoret, gör din grej som verkställande direktör för ett större ekonomiföretag. När det närmar sig lunchdags vaknar monstret i dig igen. Du går tillbaka till finrestaurangen, beställer in 250 ostron till. Till middagen 250 till.

Den genomsnittliga årslönen för Sveriges maktelit motsvarar kostnaden för 250 ostron, tre gånger om dagen i 365 dagar. För läsaren som är ovan vid att räkna pengar i enheten ostron per dag, kan sägas att det i kronor motsvarar 7,65 miljoner om året.

Det är barockt, oavsett om pengarna spenderas på blötdjur eller annat.

Skenande ojämlikhet

Tidigare i veckan släppte LO sin årliga rapport Makteliten. Sedan 1950 har man bevakat inkomstutvecklingen för Sveriges allra rikaste i jämförelse med den för vanligt folk. Trenden är tydlig, ojämlikheten skenar.

Ett par saker definierar gruppen i inkomsttoppen. De flesta är män, framför allt de som jobbar inom näringslivet. Deras inkomster kommer både från både lön och kapital. Och framför allt ökar deras relativa lön i jämförelse med arbetaryrken med en väldig fart.

De senaste siffrorna, från 2019, visar att en genomsnittlig direktör på ett storbolag tjänar lika mycket som 80 städare tillsammans. Siffran har ökat sedan 1980, då den genomsnittliga relativa inkomsten i Sveriges maktelit gjorde en bottennotering på 4,9 industrilöner.

Sverige sämst

Sverige toppar OECD:s lista över länder med snabbast ökande ojämlikhet. De senaste decennierna har rika beskattats mindre och mindre. Resurser riktas om från låginkomsttagare till välbärgade genom bidrag som ROT och RUT. Samtidigt skriker välfärden efter pengar. Pandemin har gjort det extra tydligt att vi måste omfördela mer.

Det går att förändra. Rapporten Skatta oss lyckliga från 2020 utgiven av tankesmedjan Tiden och LO innehåller till exempel många bra idéer för en reform av skattesystemet. Det absolut viktigaste är att höja skatten för höginkomsttagare och kapitalägare. Det svenska samhället behöver bli mer sammanhållet, den skenande ojämlikheten stoppas.

Valrörelsen måste handla om klassklyftorna. I vintras sa finansminister Mikael Damberg att höjd skatt för samhällets rikaste kommer bli ett av Socialdemokraternas vallöften. Det vore hög tid. Regeringen kan börja med att återinföra värnskatten de tog bort som en del av Januariavtalet.

Det är dags att få direktörerna att sätta ostronen i halsen.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.