Skamlig brutalitet mot kurdiskt nyår

Den här veckan äger det kurdiska nyårsfirandet rum. I Turkiet är det storpolitik. 1992 dödades ungefär 50 människor. I år har hittills en person dödats, lokalpolitikern Haci Zengin, och nio skadades när turkisk polis angrep det kurdiska firandet i söndags.

I Turkiet är ungefär en femtedel av invånarna kurder. De bor huvudsakligen i landets sydöstra del och har under mycket lång tid förnekats rätten till sin kultur och sitt språk.

Turkiet styrs sedan 2002 av Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, ett konservativt parti på muslimsk grund. Det har arbetat hårt för att närma sig EU och är observatörsmedlemmar i Europeiska folkpartiet, den partigrupp på Europanivå där bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.

När AKP valdes väcktes förhoppningar om att situationen för kurderna skulle förbättras. I början fanns positiva tecken, politiska partier tilläts i högre utsträckning, kurdiska språkets ställning förbättrades något och den officiella retoriken mjukades upp.

Men efter parlamentsvalet 2007 hårdnade trycket. Efter lokalvalen 2009 greps en stor mängd kurdiska borgmästare, lokalpolitiker, advokater och journalister. Sedan dess har massrättegångarna avlöst varandra.

Det är i ljuset av detta man måste se både det kurdiska nyårsfirandet och reaktionerna på det. När firandet påbörjades i söndags svarade de

turkiska myndigheterna med att förbjuda det. Nu ska arrangören åtalas eftersom det genomfördes ändå.

Men firandet fortsätter i nya städer och håller på att utvecklas till en styrkedemonstration som för tankarna till den arabiska våren. Något den turkiska regeringen till varje pris vill undvika.

Men när bilderna på fredliga demonstranter som attackeras av beväpnad polis än en gång sprids på Twitter och Facebook är det svårt att inte tänka just den tanken.

Det är vår i luften. Även i Turkiet.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln