Nyliberalism bakom demokratins förfall

Milos Zeman, Tjeckiens president. Geväret har texten ”För journalister”

PRAG På ytan är allt som vanligt i Tjeckiens huvudstad. Hösten har inte riktigt infunnit sig och uteserveringarna är fulla, i ordets alla betydelser. På Karlsbron möts turisterna av en stråkkvartett och vid Vaclavplatsen säljs tröjor med texten:

"Allt är konst - allt är politik
- Ai Weiwei"

Men det är inte sant, i Prag är det antipolitik som gäller.

Populistisk seger

Valet för en dryg vecka sedan vanns av miljardären Andrej Babis efter en extremt populistisk valkampanj. Bland annat ville han sänka skatten på öl. I väst har han kallats "Tjeckiens Trump" men ingen vi möter i Prag håller med.

- Bilden av Babis som Trump är felaktig. Han liknar på sätt och vis Emanuel Macron, fast som nationalist, säger Jaroslav Fiala, chefredaktör för vänstertidningen Alarm.

Andrej Babis leder rörelsen ANO, en förkortning av "Aktion för missnöjda medborgare". ANO betyder även "ja".

Eller "leder" är fel ord, han är rörelsen.

Korruptionsskandal

Sedan förra valet, 2013, har Andrej Babis varit finansminister i koalition med socialdemokrater och kristdemokrater. I maj fick han sparken efter en påstådd korruptionsskandal.

Politiskt står han på många sätt i mitten, hans parti är med i den liberala gruppen i Europaparlamentet. Samtidigt har hela den tjeckiska politiken rört sig åt höger.

- Det är svårt att se skillnad på orden de traditionella partierna och extrempartierna använder, säger Erik Tabery, chefredaktör på Respekt, Tjeckiens motsvarighet till Der Spiegel eller The Economist.

S fick sju procent

Det gäller även Socialdemokraterna och många traditionella väljare har svårt att känna igen sig. I valet fick partiet bara sju procent.

Jämförelsen mellan Babis och Macron är intressant. Båda står i mitten av höger-vänsterskalan och har startat nya rörelser som sprängt det traditionella partisystemet.

Samtidigt ligger de på motsatta sidor i det kulturkrig mellan öppenhet och nationalism som allt mer präglar Europa. I värdefrågor är de motpoler.

En annan ledare Babis brukar jämföras med är Silvio Berlusconi. Liksom Berlusconi äger han landets stora tidningar som han använt i sin propaganda.

Folket mot eliten

Men det viktiga för väljarna är att han står på folkets sida mot eliten.
Men om en miljardär som nyss varit finansminister inte är etablissemang, vem är det då?

- Det är en bra fråga. Jag skulle säga att det finns en bild av att media är det nya etablissemanget, och EU, säger Erik Tabery.

Det finns onekligen något bekant i detta. Politiker som går i opposition mot media snarare än politiska motståndare.

Men Tjeckien är ett extremt exempel. Även landets tredje största parti, Piratpartiet, liksom högerextrema SPD har renodlat populistiska budskap, tillsammans samlar de halva väljarkåren.

Viftade med gevär

Presidenten, Milos Zeman, viftade nyligen med en träkopia av ett gevär på en pressträff. Geväret bar texten ”För journalister” och magasinet var ersatt av en flaska sprit.

Till saken hör att Milos Zeman tidigare var partiledare och premiärminister för Socialdemokraterna.

Men i dag har de traditionella partier på höger-vänsterskalan som dominerat politiken sedan murens fall krympt ihop till nästan ingenting.

Gemenskaper bröts ner

Jaroslav Fiala ser nyliberalismen som orsaken till att populism och nationalism helt kommit att dominera.

Under 90-talet genomfördes en extremt snabb avreglering och privatisering i länder som Tjeckien, Polen och Ungern. Välfärdsstaten monterades ner och de gemenskaper som fanns raserades.

I det tomrum som skapades växte offermentalitet och efterfrågan på nya sociala sammanhang. Nationalisterna erbjuder en ny gemenskap, en social trygghet - ett nytt "vi".

Problemet är naturligtvis att slutenheten och rädslan för omvärlden snabbt kan övergå i stagnation.

- Frågan är bara hur lång tid det tar innan folk inser att de inte kan äta nationell stolthet, säger Jaroslav Fiala.