De politiska tyckarna struntar i ekonomin

Låna pengar för att rädda jobben

De ekonomiska prognoserna duggar tätt just nu och även om nyanserna skiftar går det mesta i olika toner av grått. Som en väderprognos i november.

Storbanken SEB räknar med en nedgång men hoppas på en återhämtning om något år. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv tror på dålig tillväxt i flera år framåt. Arbetsförmedlingen berättar att arbetslösheten ökat med 17 000 människor på ett år. För första gången på länge stiger dessutom antalet långtidsarbetslösa.

Andra har lättare att se ljusglimtarna. När Magdalena Andersson i september presenterade årets budget sa hon att Sverige står väl rustat, men också finansdepartementet räknar med en avmattning.

Oväder i ekonomin

Alla ekonomiska prognosmakare fortsätter att varna för internationella lågtryck. En okontrollerad brexitstorm från Nordsjön, en global handelskrigsorkan från Atlanten eller ett oljeoväder från Persiska viken.

Den ekonomiska utvecklingen är på riktigt. Den avgör om människor förlorar sina jobb och vad som händer med priserna på bostäder. Tillväxten styr resurserna till välfärden i kommunerna och påverkar utrymmet i löneförhandlingarna. Det borde intressera landets politiker och oss som har till yrke att kommentera politiken.

Så tycks det inte vara. Den politiska debatten och de politiska kommentarerna handlar om allt annat. En demonstrativ misstroendeomröstning mot justitieministern. Ett onyanserat angrepp på hanteringen av en grupp islamister som anses hota landets säkerhet. Och ständigt nya förslag för att stoppa människor som flytt till vårt land från att förenas med sina familjer.

Osynlig finansminister

Ibland tycks Magdalena Andersson nästa vara en av regeringens minst publika ministrar. Det skulle inte spela så stor roll om ekonomi var som novemberväder, obehagligt men också opåverkbart och övergående. Men så är det ju inte.

Häromveckan försökte Magdalena Andersson försiktigt föreslå en viss uppmjukning av det finanspolitiska ramverket. Hon vill att staten ska sikta på balans, snarare än överskott. Många experter tycker att vi kan gå längre än så. Att Sverige skulle kunna låna pengar.

Det skulle betyda mer pengar till kommunerna, och till infrastrukturinvesteringar som landet behöver. Det skulle göra att vi kunde återinföra en rimlig a-kassa och en anständig sjukförsäkring. Och det skulle framför lindra en kommande konjunkturavmattning och hindra att människor förlorar sina jobb och får sin vardag slagen i spillror.

Det är saker den politiska debatten borde handla om.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.