Sverige har gjort allt som vi lovade Nato
Det är dags att försvarsalliansen håller avtal
Dagens riksdagsdebatt om det svenska Nato-medlemskapet blev på sätt och vis en formalitet. Protokollet kommer visserligen att innehålla inte mindre än sju reservationer, från Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Ändå, dagens debatt blev en manifestation av relativ enighet och hur fort allt har förändrats.
För mindre än ett år sedan var ett svenskt medlemskap i Nato i praktiken en omöjlighet. I början av mars 2022 sa Magdalena Andersson att en ansökan skulle ”destabilisera läget i Europa”.
Drygt två månader senare fattade det socialdemokratiska partiet beslutat att skicka in ansökan. Och idag godkänner riksdagen lagen som gör medlemskap möjligt.
Gjort vår del
Sverige har gjort vår del, och vi har gjort det fort. Dessutom till största delen i stort samförstånd.
Nu är det Nato och medlemsländerna som har bollen.
Redan förra sommaren slog alla medlemmar i försvarsalliansen fast att Sverige – och Finland – uppfyllde villkoren för att bli medlemmar. Man konstaterade också att ett medlemskap för Sverige – och Finland – skulle göra alliansen starkare, både politiskt och militärt.
Därmed borde saken ha varit klar. Försvarsalliansen säger att dörren är öppen för medlemmar som fyller villkoren.
Av Natos 30 medlemmar har också 28 redan godkänt Sverige och Finland.
Grönt ljus för Finland
I förra veckan meddelade Turkiets självhärskare Erdogan att den finländska ansökan kommer att få grönt ljus innan parlamentsvalet i maj. I Budapest ska parlamentet rösta om Finlands medlemskap i nästa vecka.
När det gäller Sverige vägrar dock både den turkiska och den ungerska ledningen att ge klartecken.
En del av ansvaret ligger på den svenska regeringen. Kristersson och Billström trodde att de med svassande och eftergifter skulle övertyga Erdogan. Allt fler är övertygade om att det var fel taktik.
Läget är ”utomordentligt allvarligt” som Ulf Kristersson brukar säga när han inte tycker att han får den respekt han förtjänar. Men inte bara för Sverige.
Fundera på plan B
Skulle godkännandet från Erdogan och Orbán dröja måste svenska politiker börja fundera på en plan B. En bilateral allians med USA skulle kunna vara en väg. Ett starkare samarbete med britterna ett annat. Men det skulle vara sämre för Sveriges säkerhet. Och det skulle skada förtroendet för Nato.
Militärt, eftersom förutsättningarna att planera försvaret av Finland och Baltikum blir helt annorlunda utan Sverige.
Politiskt, eftersom den öppna dörren visat sig vara beroende av att inte auktoritära ledare väljer att slänga den i ansiktet på ansökarländer.
Den svenska riksdagen har fattat sitt beslut. Sverige har gjort sitt. Nu är det försvarsalliansens trovärdighet som står på spel. Nato måste leva upp till sin del av uppgörelsen.