Felix Herngren är inte någon vanlig Svensson
Har blivit förmögen på att ge svenskar en skev självbild
Allt fler har med tiden börjat kalla sig för medelklass. Trots att de per definition snarare tillhör arbetarklassen. Det vill säga har lite makt och inflytande över sina arbetsvillkor.
Jag talade med en person inom LO Stockholm om problemen med att rekrytera medlemmar i typiska arbetaryrken som hotell, restaurang och handel. Hon nämnde då bland annat hur svårt det var att nå fram till kvinnor som jobbar på varuhusens sminkavdelningar.
De tvingas ofta stå långa arbetspass i hög musik och stark belysning. Hela tiden med krav på sig att vara en tilltalande skyltdocka för de ofta exklusiva märken de säljer, som den egna lönen knappt räcker till.
Dessa kvinnor identifierar sig hellre med lyxen de säljer än med sin roll, långt ned på samhällsstegen, förklarade kvinnan från LO för mig.
Förvirring kring klassbegrepp
Sociologen Lena Sohl har på senare tid väckt liv i debatten om hur svenskarna definierar sig utifrån klassbegreppen. Hon menar att förvirringen kring att många svenskar tror de är medelklass och inte arbetarklass beror på att det sällan artikuleras kring klassbegreppet i offentligheten och politiken idag.
Arbetarklassen har blivit närapå osynlig.
Och när den syns är det ofta i nedlåtande termer, skriver Sohl i en artikel i DN Kultur.
I och med nedläggningen av stora industrier har mycket av den starka och stolta arbetarklassen försvunnit. Istället förknippas arbetarklassen ofta med något negativt, som "utsatta förorter" eller en "rasistisk SD-röstande klass".
Egentligen borde utvecklingen gå åt andra hållet – att fler identifierar sig som arbetarklass. Tjänstesektorn med osäkra anställningar har vuxit rejält på senare år.
Men fackförbudens medlemsgrad har under lång tid varit dalande. Det traditionella arbetarepartiet Socialdemokraterna har också länge fokuserat på de så kallade mittenväljarna.
Solen Felix Herngren
Tidigare var vänsterns budskap att allas livsvillkor skulle bli bättre. Nu är det mer tal om individuella klassresor, menar Lena Sohl.
I medierna ser vi samma fixering vid medelklassen.
Felix Herngren har blivit solen som den svenska tv- och filmvärlden kretsar kring.
Hans produktionsbolag FLX ligger bakom några av de mest tongivande filmerna och tv-serierna de senaste åren; "Solsidan", "Bonusfamiljen", "Störst av allt" och nu senast "Vi i villa".
Karaktärerna bor i villaförorter, har välbetalda jobb och de största problemen är deras privata relationer och möjligtvis vilken grill som ska köpas till sommaren.
De personer som går att beskriva som arbetarklass är få.
Klädförsäljaren Martin i "Bonusfamiljen" är en av dem och framstår som snäll men lite dum. När allt går åt skogen kan han ändå flytta hem till mammas trygga villa.
FLX-dominansen i svenskt drama har gjort Felix Herngren förmögen, men nog också påverkat den svenska självbilden. För medelklassen är inte alls det nya normala, den får bara alldeles för stort utrymme.