Krockar M:s Natolöfte med grundlagen?

Till och med Carl Bildt undrar vad Ulf Kristersson pysslar med

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

I söndags lovade Ulf Kristersson att vid en valseger ansöka om medlemskap i Nato även om han bara har en rösts marginal i riksdagen.

Det kan han säkerligen göra.

Men skulle ett faktiskt medlemskap i Nato kunna ratificeras av riksdagen med bara en rösts marginal?

Knappast.

Att överlämna statens makt och delegera uppgifter till andra länder eller organisationer låter sig inte göras hur som helst.

EU och FN i grundlagen

I första kapitlet av Regeringsformen, vår viktigaste grundlag, regleras grunderna för hur Sverige styrs. Dess tionde paragraf lyder:

”Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.”

Vårt medlemskap i EU liksom i FN och till och med Europarådet regleras uttryckligen i grundlagen. Rimligen behöver även ett medlemskap i Nato regleras där såvida inte Moderaterna tänkt sig att ömsesidiga försvarsförpliktelser med andra länder ska sorteras under slaskparagrafen ”andra sammanhang”.

Stor majoritet krävs

För att ändra i grundlagen krävs en stor majoritet i riksdagen eller två beslut med ett ordinarie val emellan.

Avsikten är uttryckligen att snabba beslut i viktiga frågor av tillfälliga majoriteter ska undvikas.

Är Nato en viktig fråga?

Svar ja.

Att överföringen av makt till EU, FN eller Europarådet behöver grundlagsregleras men inte till Nato blir svårt för Moderaterna att förklara och skulle gissningsvis inte hålla för en rättslig prövning.

Dessutom var Moderaterna med och drev igenom den konstitutionella grundsyn som gjorde att EU-medlemskapet grundlagsreglerades. Det skedde i grundlagsreformen 2010, delvis i konflikt med EU-motståndarna.

Invändningar från Nato

För övrigt lär sannolikt Nato ha starka invändningar. Om ett medlemskap kan beslutas med en rösts marginal så kan ju även ett utträde beslutas så.

Själva medlemskapet är inte heller det enda som är grundlagsreglerat om EU.

Även riksdagens roll i relation till EU är noggrant avgränsad med tydliga krav på information och samråd. Motsvarande regler behövs rimligen även vid ett Natosamarbete om inte riksdagen helt ska ställas utanför alla beslutsprocesser.

Ulf Kristersson bör lyssna på Carl Bildts kritik av hans nya Natolinje

– Det här är inte något man gör med en rösts övervikt, eller lottar i riksdagen, vare sig i Finland eller i Sverige. Det förutsätter att alla de stora partierna är eniga om det steget.

Runda grundlagen

Om Ulf Kristersson har tänkt sig att runda grundlagen, och i så fall hur, framgår inte i hans debattartikel i Dagens nyheter.

Kanske något han borde låta riksdagens konstitutionsutskott ta reda på innan han begår nästa debattartikel?

Inte heller om han överhuvudtaget reflekterat över hur andra länder skulle betrakta en sådan övning. Exempelvis skulle ju Finland kunna hamna rejält i kläm om Sverige drar igång en process som sedan havererar mitt i.

Ulf Kristersson borde dra tillbaka sitt Natolöfte.