L är ett parti som inte borde finnas
Mauricio Rojas visar likheterna med Jurassic park
I går på morgonmötet på Aftonbladets ledarredaktion läste vi i TT:s morgon-PM att Nyamko Sabuni (L) kallat till pressträff för att “presentera en nyanställd integrationspolitisk rådgivare”.
– Det blir säkert Mauricio Rojas igen, sa någon.
Sedan skrattade vi alla gott.
Liberalerna har hela sommaren försökt veva diverse meningslösa icke-nyheter för att få uppmärksamhet. Varken vi eller någon annan har väl egentligen nappat. Men strategin fortsätter uppenbarligen in i hösten.
Det blev Mauricio Rojas.
Man kan tycka att det visar på lite bristande fantasi.
Mauricio Rojas drev på migrationsdebatten i högerpopulistisk riktning långt innan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.
“Han var drivande i dåvarande Folkpartiets integrationspolitik inför valet 2002 som innefattade bland annat krav om språktest för medborgarskap” skriver Liberalerna lite förhoppningsfullt i ett pressmeddelande.
I 2002 års val fick Folkpartiet under ledning av Lars “Lejonkungen” Leijonborg hela 13,4 procent och blev nästan större än Moderaterna.
Kanske Mauricio Rojas kan återupprepa framgången?
Strategin känns igen från Hollywood.
När filmen Jurassic park, om en park med dinosaurier, från 1993 blev en succé följdes den några år senare av The lost world: Jurassic park, med i stort sett samma handling. Sen kom film nummer tre, fyra och fem i rask följd samt en massa sidoprojekt som tecknade serier och även ett VR-spel. Nästa år är film nummer sex utlovad, Jurassic World: Dominion, sannolikt utan att berättelsen nämnvärt ändras.
Kan Mauricio Rojas II bli samma succé som ettan?
Sanningen, även från Hollywood är ju att uppföljare oftast blir betydligt sämre. Konserverad gröt säljer helt enkelt inte lika bra som nykokad.
Det kan självklart fungera.
Men det som gjorde Folkpartiet framgångsrika 2002 var till stor del överraskningsmomentet. Ingen förväntade sig främlingsfientlig retorik, visserligen inlindad, från det hållet. Drygt tio år tidigare hade dåvarande Folkpartiledaren Bengt Westerberg rest sig ur SVT:s soffa när Ian Wachtmeister och Bert Carlsson från Ny Demokrati skulle sätta sig där.
Nu förväntar sig väljarna tvärtom en betydligt hårdare retorik från alla de fyra partier som ingår i det konservativa blocket.
Sedan Mauricio Rojas lämnade riksdagen har han bland annat i fyra dagar varit kulturminister i Chile 2018. Det blev skandal och han tvingades avgå.
"Orsaken var upprörda känslor med anledning av Rojas kritik mot ett museum i Santiago som dokumenterar övergreppen under militärdiktatorn Augusto Pinochets styre 1973–90, formulerad i en bok som kom 2015." skriver Nationalencyklopedin lite torrt.
Faktum var att han kallade Museo de la Memoria y Derechos Humanos för en ”En bluff … som förfalskar Chiles historia” vilken gjorde anhöriga till offer för Pinochets diktatur och överlevande rasande.
Men nu är han alltså tillbaka i svensk politik.
Likheterna mellan Jurassic park-serien och Liberalerna är fler än Mauricio Rojas. Även Nyamko Sabuni är ju egentligen en gestalt från partiets förflutna, liksom de som pekas ut som hennes förtrogna: tidigare partisekreterare Johan Jakobson och Lars Leijonborg själv. Och så de politiska förslagen, förstås.
Precis som sagans dinosaurier hör Liberalerna inte hemma i vår tid, den miljö de levde och verkade i är för länge sedan borta.
Alla Jurassic park-filmerna slutar på ungefär samma sätt. Dinosaurierna sliter sig och dominerar för några korta ögonblick showen. Sedan får andra reda upp oredan.
Det är inget osannolikt slut även i verkligheten.
Men det kan nog bli bra underhållning dessförinnan.