När välfärden blev tjuvarnas marknad
Förtroendet för hela välfärdsstaten står på spel
I slutet av mars presenterar Brottsförebyggande rådet, Brå, en ny rapport om olika sorters bidragsbedrägerier.
Myndigheten visar bland annat hur en stor del av Arbetsförmedlingens miljardstöd till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa och nyanlända går rakt ner i yrkeskriminellas fickor.
Konkurrens ur spel
De olika anställningsstöden - som varje år kostar staten 20 miljarder kronor och hjälper till att sysselsätta 175 000 personer - är enligt Brå särskilt attraktivt för organiserad brottsligheten. Stöden riktar sig nämligen till företag - inte arbetslösa - och är svåra att kontrollera.
Stöden är nu så omfattande att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, menar att 63 procent av nystartsjobben tränger undan andra jobb. Alltså: Om 100 personer anställs på nystartsjobb så förlorar 63 andra jobbet. Konkurrensen i hela branscher är satt ur spel på grund av bidragsjobben.
Och det är inte första gången vi fått läsa om att kriminell verksamhet följer i spåren på den förra regeringens reformer.
Maffialiknande struktur
I fredags väcktes åtal mot 32 personer kopplade till ett hemtjänstföretag i Södertälje. Man misstänker att företaget ska ha lurat kommunen att bevilja hemtjänst till personer som inte haft behov av det. Bolaget ska sedan ha fått pengar för jobb som inte utförts och ha lurat till sig nystartsbidrag för tjänster där det påståtts att man haft väldigt höga löner.
Bolaget tros ha lurat kommunen på drygt fem miljoner kronor och Arbetsförmedlingen på knappt två miljoner. Enligt Kommunalarbetaren betalade nystartsbidrag hälften av företagets lönekostnader 2013.
Polisutredningen har pågått i över två år och rättegången väntas bli den längsta och dyraste i en svensk tingsrätts historia. Utredningen ingår i en särskild myndighetsgemensam mot grov organiserad brottslighet i Södertälje och polisen ser en maffialiknande struktur där olika maktcentra samverkar med varandra.
Terrorrekrytering
Södertälje införde lagen om valfrihetssystem, LOV, i mars 2012 och marknaden för nya välfärdsföretag exploderade. Kommunens kostnader för hemtjänst skenade och på några månader hade antalet brukare i kommunen märkligt nog ökat med 14 procent.
Att pengarna gick in i organiserad brottslighet blev tillslut för svårsmält och sedan i fjol har man avskaffat LOV, förstås under protester från borgerliga partier.
Oron för att systemhotande brottslighet underlättats under deras åtta år vid regeringsmakten tycks man ta lättare på.
Vi kan fortsätta.
I fas 3 har det avslöjats att arbetslösa utnyttjas och arbetar gratis medan privata anordnare kan låta skattemiljoner – 5 000 kronor varje månad per fas 3:are – bli egen vinst.
Förra månaden sa Arbetsförmedlingen upp samtliga avtal med de så kallade etableringslotsarna. Klagomålen från de arbetssökande hade blivit för många och misstankar om bedrägerier, mutor, hot och utpressning för besvärande. Dessutom finns det misstankar om att en del lotsar rekryterat folk till terrorsekten IS.
Riskfritt fiffel
De kriminella har lärt sig att det är hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan man mer eller mindre riskfritt kan hämta hem stålarna.
– Det har varit julafton för oseriösa och kriminella företagare i åtta år. Nu är det slut på det, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till Kommunalarbetaren.
Han kommer inom några månader tillsätta en utredning som ska lämna förslag på hur man ska komma åt den grasserande kriminaliteten i välfärden. I år ska även Åklagarmyndigheten se över hur man arbetar med kriminella välfärdsbolag.
Och från april sätts ett tak för hur mycket en arbetsgivare kan få i stöd för en person med nystartsjobb och regeringen vill framöver skärpa villkoren mer.
Det brådskar att komma med tuffa förslag.
Just nu står faktiskt förtroendet för hela välfärdsstaten på spel.