M:s kriminalpolitik är en skrivbordsprodukt

Myndigheterna jobbar medan Kristersson talar

Ulf Kristersson.

I Helsingborg har Moderaternas partifunktionärer haft fullt upp med att trimma in bildspel, ljussättning och säkerhetsarrangemang inför helgens arbetsstämma. Det börjar bli länge sedan politiska konferenser genomfördes i verkliga livet.

Manusen till talen lär dock vara färdiga sedan länge. Vi vet vad Kristersson och de andra tänker säga. Mest lär det handla om kriminalitet, fler poliser och hårdare straff. Det är ju så den kriminalpolitiska debatten ser ut i vårt land.

Den som bara lyssnade på politiska utspel skulle lätt kunna få för sig att inget händer. Det är faktiskt inte sant.

Bild av läget

Samtidigt som moderata partiarbetare kämpade med listor och kablar i Helsingborg presenterade Polisen tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan en lägesbild.

Tillsammans med åtta andra myndigheter ingår de i satsningen på att komma åt den organiserade brottsligheten med samhällets alla medel. Projektet inleddes redan på regeringen Reinfeldts tid.

Den som är kriminell måste räkna med att få sin deklaration granskad av Skatteverket. Hon eller han kommer att få sina bidrag kontrollerade av Försäkringskassan. Finns det skulder kommer Kronofogden att mäta ut tillgångar. Och så vidare.

Att ta pengarna är ett klassiskt sätt att stoppa gangsters.

Dessutom ska naturligtvis polis, åklagare och kriminalvården göra sitt jobb.

Nyckel till framgång

Nyckeln till framgång i kampen mot den organiserade kriminaliteten är varken terrorlagar eller längre straff i största allmänhet. Den är i stället förebyggande arbete och just samarbete mellan myndigheter.

Brottslingar bryter sällan mot reglerna på ett sätt. Det tvättas pengar, fuskas med bidrag och trixas med skatter vid sidan av narkotikaförsäljning, människohandel och våld.

Myndigheternas rapport riktar in sig på hur brottsligheten allt oftare rör sig i en gråzon mellan legal och illegal verksamhet. En del i den utvecklingen är att företag används som brottsredskap. En annan att brottslingar utnyttjar luckor i systemet eller rent av försöker infiltrera eller muta myndigheterna.

Fuskare blir rika

Ett exempel fick vi när tidningen Arbetet tidigare i höst avslöjade hur fuskande företag i hemtjänsten tjänar stora pengar. Skattemedel missbrukas, människor utnyttjas och konkurrensen slås sönder. Naturligtvis skadar det vår samhällsmodell, precis som narkotikahandeln och det grova våldet gör.

Dagens rapport visar att det går att åstadkomma resultat om bara myndigheterna koncentrerar sina krafter och får möjlighet att samarbete.

Problemet är förstås att samarbete och samordning aldrig kommer att låta lika bra som hårdare tag och längre straff. I alla fall inte i politiska tal.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.