Accepterar M ett nederlag?
Nu ägs Ulf Kristersson av sin pakt med yttersta högern
Visst har han något stressat över sig, moderatledaren Ulf Kristersson. De senaste veckornas riksdagskaos kan inte vara vad han drömt om.
Hans väg till statsministerposten liknar mer ett inferno, där hans armé kört fast i leran. Ulf Kristersson skulle vara den vuxne i rummet.
Någon annan kör
Frågan är om han i egentlig mening ens är oppositionsledare. Initiativen kommer oftare från kanterna.
Moderaterna hakar på Sverigedemokraternas misstroendevotum mot justitieminister Morgan Johansson, som sedan faller i kammaren efter att ha skjutit den svenska Nato-ansökan i varje fall tillfälligt i sank.
Nu i veckan är det strid om hur pensionerna skall höjas, men inte heller det förslaget för att störta den socialdemokratiska budgeten är riktigt moderat. Någon annan kör.
I tv-intervjuerna ser den välartade moderatledaren bekymrad ut. Kanske över den strid han för dagen utkämpar. Eller för att han vet att detta är hans sista chans.
Byts ut efter valförlust
Moderaterna är ett skoningslöst parti mot ledare som inte levererar. Mer som ett börsbolag än ett parti. Partiledare byts osentimentalt.
Dagen efter en valförlust kommer Muf-ordföranden säga att alla bör ställa sina platser till förfogande. Ulf Kristersson vet sen vart det barkar. Hur journalisternas frågor blir allt intensivare, om han inte föregår det hela med ett snabbt avgångsbeslut på egen hand.
Något har hänt med de svenska Moderaterna. En trumpifiering, fast utan någon Trump. Sverigedemokraterna fyller samma funktion för det stora breda högerpartiets omvandling. Moderaterna har radikaliserats, i rädslan att bli frånsprungna.
För fyra år sedan lovade de att inte samarbeta med SD. Nu är de siamesisk tvilling med Jimmie Åkesson.
Moraliskt förödande vägval
Moderaternas vägval, att sluta en pakt med högernationalismen, var vad Högerpartiet under Arvid Lindman avvisade när 1930-talets auktoritära rörelser växte sig starka. 30-talets Lindman-höger avstod. 2020-talets Kristersson-moderater bejakar.
Detta förändrar Moderaterna i grunden. Precis som republikanerna i USA fördärvats av att tjuvkoppla sig på den yttersta högerns passioner, så att de inte ens kan utreda stormningen av Kapitolium. Moraliskt förödande.
Det är detta som hörs i Elisabeth Svantessons ständigt svavelosande vokabulär i Sveriges riksdag. Det är det som står skrivet i Ulf Kristerssons rynkade panna. De har slutit en pakt. Nu ägs de av pakten.
Moderaterna ser alliansen med SD som enda sättet att vinna valet. Ett nytt långt socialdemokratiskt regeringsinnehav är ett skräckscenario på M-högkvarteret.
Frågan jag ställer mig är om dessa desperata moderater kommer acceptera en valförlust i höst.