Snart orkar vi inte fler restriktioner
Sverige behöver en plan för att öppna igen
På fredag inleds vårt andra påskfirande under pandemin. Vi får inte träffas, inte umgås och inte kramas. Inga påskkärringar kommer att knacka på och tigga godis och de restauranger och resmål som vanligen brukar fyllas är antingen stängda eller går på lågvarv.
Detta är urtrist.
Samtidigt kommer vårdpersonalen knappt få någon ledighet alls. Belastningen på IVA är hård och rapporter kommer om hur allt fler medelålders nu läggs in. Bakom de positiva nyheterna om fallande dödstal finns även en annan verklighet där många människor nu blir svårt sjuka och i vissa fall får men för livet. Även längre ner i åldrarna.
Inggen vändning
I går meddelande regeringen att en rad restriktioner nu förlängs.
– Det finns inga tecken på att det här har vänt. Därmed får vi räkna med att även april blir en besvärlig månad, säger Anders Tegnell till TT.
Någon annan väg är svår att se. Den nya smittvåg vi är inne i kan till och med bli värre än de två tidigare, även om vaccinet gör att vi äntligen har börjat kunna skydda de allra mest sårbara lite bättre. Men smittspridningen ser riktigt illa ut.
Det finns dock ett ännu värre problem under uppsegling: vi börjar tröttna.
Kan tappa kontrollen
I går rapporterade länsstyrelserna att människor alltmer struntar i restriktionerna. Eller att "en betydande del av allmänheten inte uppfyller sitt ansvar enligt smittskyddslagen" som det står i rapporten.
Om inte detta ändras kommer myndigheterna snabbt att tappa kontrollen över smittspridningen och till stor del är sannolikt människors ändrade beteende en viktig förklaring till varför läget blir värre.
Samtidigt är det djupt mänskligt. Människan är ett flockdjur, att "socialt distansera" oss från varandra är bokstavligen omänskligt. I längden kan vi inte leva så utan att bli deprimerade, ensamma och förlora det mesta av vår livskvalité.
Vi kanske överlever - men lever vi?
Ingjuta hopp
En sjukdom går inte att förhandla med, som Magdalena Andersson en gång torrt konstaterade.
Det är sant, men det räcker inte för att ingjuta hopp och mod i människor. Att vi snart inte orkar med fler restriktioner är ett faktum. Regeringen måste börja prata om hur vi kan öppna upp igen, peka på var hoppet finns och när vi kan tänkas vara där.
Det handlar om kommunikation, ja. Ton och ordval. Men även om öppenhet, att berätta om hur planeringen faktiskt ser ut. I dag får vi små fragment av denna tänkta framtid. Folkhälsomyndigheten har skickat tre scenarior till regeringen om hur öppnandet kan kunna gå till och vad som krävs för vart och ett av de olika stegen.
Men från den politiska nivån hörs inte så mycket.
Plan för att öppna
Jag tror så här.
Alla vet att Sverige kommer att öppna igen. I andra länder har man olika planer för detta, sätter ut datum och redovisar öppet hur man tänker att det ska gå till. Det borde Sverige också göra på samma sätt som man har satt upp tydliga datum och mål för när massvaccinationen ska vara genomförd.
På samma sätt gäller det att vara realistisk i den information som ges ut. Svenskarna behöver inte ännu fler besked som ändras eller dras tillbaka från vecka till vecka.
Alla vet också att det kommer att ta tid, kanske ända till i höst. Men tiden fram till dess kommer att vara lättare att uthärda om det finns ett målsnöre att hålla ögonen på.