Svantessons lättsinne skrämmer slag på oss

Hultqvist har rätt. NATO-medlemskap måste betalas

Peter Hultqvist

Det kommer att kosta på att rusta upp den svenska militären. Det konstaterade försvarsminister Peter Hultqvist häromdagen. Enligt dagens beräkningar betyder tvåprocentsmålet att försvaret 2028 kan kvittera ut 143 miljarder kronor, i dagens priser.

Får Hultqvist bestämma borde de nya soldaterna, de nya u-båtarna och det bättre luftvärnet till stor del betalas med en tydligt progressiv beredskapsskatt. Vi hade gärna kallat den värnskatt.

En ganska självklar idé om man är socialdemokrat.

Lika självklart är det kanske att moderaternas Elisabeth Svantesson svarade med att skrika i högan sky.

Svantesson vill inte betala

Problemet är bara att hon inte nöjde sig med att protestera mot att höginkomsttagarna riskerar att få betala för en del av den upprustning partierna faktiskt varit eniga om. Svantesson tycker inte att någon borde betala.

"Det är bara lata regeringar som måste höja skatten", påstod Svantesson.
Om försvarets andel av det vi tillsammans lyckas producera ska öka kommer vi att behöva dra in på annat. Det krävs ingen akademisk examen i nationalekonomi för att begripa.

Lättsinnet hos ett parti som vill leda en regering borde göra oss oroliga på riktigt, och inte bara för försvaret.

Plånboksval

Det talas om att valet om en dryg månad kommer att handla om plånboken. Det är säkert sant. Ekonomin är alltid viktig. Men det betyder inte nödvändigtvis att det parti som lovar lägst skatter och störst subventioner av bränslepriserna också är det som kommer att vinna.

Svenska väljare har lärt sig att ofinansierade löften brukar ha ett högt pris på lite sikt. Och just nu skulle det vara förödande.

När inte ens Moderaterna orkar prata om hur deras hjärtefråga, det nya försvaret, ska betalas finns goda skäl att undra hur de skulle sköta ekonomin i stort.