Visst kan ekonomin gå som tåget efter krisen

Gärna miljarder till företagen, men investeringar i samhället och välfärden vill högern inte se

Debatten om höghastighetsjärnväg börjar på att vara lika gammal som tåget. Och visst är det klokt att sätta spadarna i marken för att få igång ekonomin efter coronakrisen.

Coronakrisen har fått världens ekonomier att blixtbromsa. Resultatet kan bli den värsta ekonomiska nedgången i mannaminne. Enligt nyhetssajten Europaportalen förlorar just nu var sjätte arbetslös i EU sitt jobb i Sverige. Bara i Stockholm ökade varslen med hela 1500 procent i mars och april i jämförelse med förra året.

Att så snabbt som möjligt sparka igång den svenska ekonomin igen är därför på allas läppar. Även om det från vissa mest hörs strunt.

Käpphästar i krisgalopp

Bara för att kris råder betyder det inte att intresseorganisationer lägger undan sina gamla käpphästar och börjar fundera på vad som faktiskt är bäst för hela samhället. Ta till exempel de frejdiga entreprenörerna som på DN Debatt här om veckan menade att coronakrisen bevisar att äldreomsorgen borde privatiseras mer och överallt. Praktiskt för dem att en global pandemi borde innebära reformer som ger just dem själva mer klirr i kassan.

Eller ta Timbro. Näringslivets tankesmedja som alltid hatat snabbjärnvägar och nu tar coronakrisen som intäkt för att fortsätta vara emot satsningen. Att staten tar lån för att investera i samhälle och infrastruktur vill man inte se, men statliga miljardlån för att utan särskilda motkrav pumpa in pengar i näringslivet har man självklart ingenting emot.

Det finns några saker vi vet snabbt kan sparka upp en ekonomi från lågkonjunktur. Att satsa på barnfamiljer genom barnbidrag och på höjda pensioner hör dit. Det handlar nämligen om grupper som konsumerar och spenderar sina pengar på ett sätt som får ekonomins hjul att snurra igång – till skillnad från samhällets rikaste som knappast behöver köpa sig en champagnehink till. På samma sätt får satsningar på välfärden, så som löner till vård- och omsorgsarbetare, skattekronor som går rakt ut i ekonomin.

Snurriga siffror

Det tredje handlar om större investeringar på samhällelig nivå, i regel genom att få igång byggandet. Höghastighetsbanor hör hit. Inte nog med att det blir en investering för alla de händer som sätts i arbete genom bygget, järnvägen bygger dessutom tätare band mellan näringslivsregioner. Av samma skäl bör upprustning av järnvägsnätet för godstrafik vara lika prioriterat som höghastighetståget.

Klimatet är en annan pusselbit, särskilt nu när krisen fått flygbranschen att krackelera. Timbro lyfter gärna fram att det ju släpps ut växthusgaser medan järnvägen byggs, och hänvisar samtidigt till en rapport vars själva syfte är att ge förslag på hur sådana utsläpp kan hållas nere. 40 år, menar Timbro, är tiden det tar för höghastighetstågen att tjäna in utsläppen som görs under själva byggtiden. Trafikverket, som räknat på det, säger max 35, men beroende på hur bygget planeras och vilken teknik som implementeras kan siffran bli så låg som 4.

Som sagt. Praktiskt att åtminstone ha sina käpphästar att krama i dessa oroliga tider.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.