Svantesson bryr sig inte om din matkasse

Med ”smygflation” tar matföretag ut mer i vinst

Elisabeth Svantesson på Moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen 2022, i Visby

Söndagen tredje juli 2022 var en dag för shorts och sandaler. Junis regnväder var förbi och den svenska sommaren började få viss styrfart. På flotta Wisby strand ett stenkast från Almedalen inledde Elisabeth Svantesson Moderaternas ekonomiska seminarium.

Hennes rubrik var: ”Måste det vara så dyrt att vara svensk?”.

Svaret inför de samlade journalisterna, och några intresserade Visbybor, var ett bestämt nej. Med Moderaterna skulle det bli billigare.

– Vi behöver återgå till balans, vi behöver återgå till överskott, vi behöver hålla igen, sa hon.

Egentligen var söndagen Socialdemokraternas dag i Almedalen men Elisabeth Svantesson la sitt seminarium samtidigt. Partierna brukar göra så, för att locka iväg journalister och störa sina motståndare.

Hennes budskap var ganska torrt, beskrivningen av svensk ekonomi inte olik den regeringen också hade. Det mesta var på väg åt fel håll; räntor, inflation och tillväxt. Hon såg risker med den kommande lönerörelsen och kanske fallande bopriser.

Om Elisabeth Svantesson verkligen ville göra något skulle hon ta fram statistik på hur stor andel av inflationen som egentligen består av högre vinstmarginaler

Men på en avgörande punkt skiljde sig Moderaternas och Socialdemokraternas beskrivning av verkligheten åt.

Med Elisabeth Svantessons retorik skulle allt lösa sig om bara hon fick makten. De ökade priserna kallades till och med ”Magdapriser” vilket nog är en av de mest ohederliga beskrivningarna av svensk ekonomi i modern tid.

Moderaternas vallöften hade dessutom inget som helst samband med den beskrivning av svensk ekonomi som Elisabeth Svantesson själv gjorde.

Partiet visste mycket väl att de lurade väljarna, det är den enda rimliga slutsatsen. Att sänka priset på diesel är en osannolikt dyr reform som det inte finns pengar till. Någon plan för att elstöd till hushållen ”i god tid innan jul” existerade inte. Slopat amorteringskrav för bolån var inte genomförbart. Eventuell ny kärnkraft ligger sannolikt årtionden in i framtiden. Och de utlovade skattesänkningarna var rena fantasiprodukter.

Ekonomisk politik är ofta en fråga om perspektiv, det är mindre vetenskap och mer av ren ideologi. Vems behov är viktiga? Vilket samhälle vill vi ha om tio år, om femtio?


Den italienske filosofen Norberto Bobbio lade på 1990-talet fram den uppmärksammade essän Vänster och höger (Atlas 1998) där han argumenterade för att folk hade börjat läsa den politiska kartan fel.

Det var efter murens fall och det offentliga samtalet dränktes i påståendet om att höger och vänster spelat ut sin roll. I Sverige formulerades denna nya världsbild på ett magnifikt sätt av den unge energiske statsministern Carl Bildt som pratade om Den enda vägens politik.

Nej, säger Norberto Bobbio med eftertryck. De grundläggande konflikterna i politiken handlar om synen på jämlikhet. Det finns inte en enda väg, utan många, beroende på vems intresse du har för ögonen.

För vänstern är ojämlikheten något avskyvärt. Den är onödig och omoralisk. Den begränsar och trycker ner. Samtidigt är den ekonomiskt ineffektiv, det är trygga människor som vågar ta initiativ och som inte är rädda för förändringar när ekonomin utvecklas.

För högern är ojämlikheten någonting naturligt och nödvändigt. Jämlikhet likriktar och begränsar.

Ur denna skilda syn på jämlikhet, skriver Norberto Bobbio, föds den verkliga konflikten i samhället och politiken. Och den påverkar allt, från fördelningen av resurser i samhället till synen på utbildning, sjukvård och demokratiska rättigheter.

Regeringen och SD vill att ni ska prata om böneutrop, plastpåseskatt och Björn Söders senaste tweet istället för att titta i plånboken

Jämlikhet som politiskt mål leder till en typ av samhälle. Ökad ojämlikhet till ett annat. Detta är, enligt Bobbio, den konflikt vi aldrig kan undvika att ta ställning i.

Det blev självfallet ramaskri på 1990-talet, det var ju nyliberalismens gyllene era och nyliberalismen har alltid försökt framställa sig som en sanning, snarare än en åsikt. Som liberaler så ofta tror.

Efter några år slutade Carl Bildts Den enda vägens politik i ekonomisk ruin och Göran Persson fick städa upp efter honom. Det fanns tydligen fler vägar, trots allt.


Men nu står vi på många sätt vid samma vägskäl igen. Idag är det inte nyliberalismen som är Den enda vägen utan kulturkriget. Regeringen och SD vill att ni ska prata om böneutrop, plastpåseskatt och Björn Söders senaste tweet istället för att titta i plånboken.

Därför finns anledning att plocka fram Norberto Bobbio ur historiens gömmor igen. För vad påverkar dig mest i vardagen?

Kostnaden för matkassen från Ica, din hyresavi och att elnätsavgiften chockhöjs.

Eller högerns krig om vem som får vara Lucia i Bollnäs, om Dragqueens ska läsa sagor på bibliotek eller kulturministerns kamp mot ”Det gamla kulturradikala paradigmet”?

I veckan kallade så slutligen Elisabeth Svantesson upp matjättarna för att försöka få dem att inte vältra över mer kostnader på konsumenterna. Det är mest teater, Elisabeth Svantesson bryr sig inte om din matkasse.

Och matjättarna är inte rädda, de har många vänner bland alla tidigare lobbyister som nu arbetar i regeringskansliet.

German Bender, utredningschef på Arena Idé, har myntat uttrycket ”smygflation” för det som händer just nu. Alltså att vinstmarginaler och priser höjs mer än vad som egentligen är motiverat.

Om Elisabeth Svantesson verkligen ville göra något skulle hon ta fram statistik på hur stor andel av inflationen som egentligen består av högre vinstmarginaler.

Sådan offentlig statistik över smygflation skulle självklart göra livet surt för matjättar, elnätsbolag och banker. Men det skulle göra det möjligt för konsumenterna att ställa krav. Och för politikerna att tävla med förslag om hur man kan sänka priserna.

Det är faktiskt ingen naturlag att höga vinstmarginaler i privata bolag är viktigare än din privatekonomi. Det är ett val Elisabeth Svantesson gör.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.