Marknadsskolan smittar av sig på högre studier

Högskolan är inte bara till för samhällets elit

När pandemin slog till galopperade arbetslöshetssiffrorna. Sverige lyckades undvika det amerikanska mardrömsscenariot. I USA fick var tionde anställd lämna jobbet under första pandemivåren. I Sverige minskades smällen med permitteringar och andra ekonomiska stödpaket. Branscherna som drabbades hårdast var just de branscher många unga arbetar i. En lösning var fler platser i högskolan så att arbetslösa unga skulle ha möjligheten att studera vidare.

Så blev det också, enligt Universitetskanslersämbetet. Men snedrekryteringen till högskolan blev också större. Det är barnen till akademikerföräldrar som skippar sabbatsåret och tidigarelägger studierna. Samtidigt känner arbetarklassens unga i mycket lägre grad att högskolestudier är ett alternativ.

Gymnasiets distansstudier har varit lättare för barn från akademikerhem. Insatser för breddad rekrytering, som studiebesök på högskolan eller studievägledning i gymnasiet, har inte fungerat som de brukar. Den ekonomiska risken som några lånefinansierade studieår innebär upplevs också större i familjer där få studerat vidare.

Segregerat skolsystem på alla nivåer

På många sätt är det en smitta från vårt alltmer segregerade skolsystem. Marknadsskolans problem är vid det här laget välkända. Jakten efter vinst snedvrider skolans utbildningsuppdrag. Upplevd nöjdhet placeras före effektiv utbildning.

Drömbetyg som leder till sämre prestationer i högre studier används för att locka resursstarka elever till prestigefyllda skolor. Den ökade skolsegregationen leder också till negativa effekter i sig själv. Utbildningen blir svårare att genomföra när alla elever med lite mer behov av lärarstöd koncentreras till samma plats.

Sammantaget blir snedrekryteringen till högskolan bara en pusselbit i ett större hot mot klassresan. Personliga insatser och bildning tonas ned. Föräldrarnas möjligheter att tillgodogöra sig information och välja rätt åt sina barn ökar i betydelse.

Ett hotat jämlikhetsprojekt

Ibland luftar högern idéer på sina tankesmedjor och seminarier som skulle vara dödsstöten för den personliga insatsen. Förslag som avskaffade CSN-bidrag, studieavgifter på högskolorna och marknadsexperiment inom högre utbildningen.

Utbyggnaden av svensk högskola var ett stort jämlikhetsprojekt. Den akademiska kunskapen skulle inte längre begränsas till en liten elit. Det stärkte Sverige under en period av omställning. Det provocerar också till sådan grad att högern som vanligtvis hyllar klassresor gärna offrar den.

När segregationen biter sig fast och när den breddade rekryteringen till högre studier inte blir en prioritet så får arvet styra. Då blir det en samhällsordning där det akademiska bottenskrapet på Östermalm alltid ges en gräddfil över talanger som råkar födas i Österbybruk.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln