Mejla

Jonna Sima

George Floyds död berör också Sverige

Sverige är inte USA men på vissa sätt är det värre här

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

George Floyds död väckte Black Lives Matter-protester också i Stockholm förra hösten.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT
George Floyds död väckte Black Lives Matter-protester också i Stockholm förra hösten.

LEDARE

När 2020 års stora händelser sammanfattas i historieböckerna är det tre som utmärker sig. Coronapandemin, presidentvalet i USA – och 46-årige George Floyds död.
Den 5 maj förra året blev Floyd brottad ned på marken, misstänkt för att ha köpt cigaretter för en falsk 20-dollarssedel i en butik i Minneapolis.

Foto: AP TT NYHETSBYRÅN

Polismannen Derek Chauvin tryckte sitt knä mot den tidigare dörrvaktens rygg och hals i nio minuter och 27 sekunder. Under den tiden vädjade George Floyd för sitt liv. 27 gånger sa han att han inte kunde andas och ropade efter sin döda mamma. Därefter tuppade han av och återfick aldrig medvetandet.
George Floyds tragiska död blev startskottet för den största proteströrelsen mot rasism och polisbrutalitet någonsin. I USA demonstrerade över 26 miljoner amerikaner under parollen Black Lives Matter. Rörelsen spred sig till 60 länder på sju kontinenter, däribland Sverige.
Det gemensamma buskapet var: Vi kan inte andas.

Ett eller två rättssystem

Överallt började svarta och rasifierade berätta om sina erfarenheter av rasism, trakasserier och övervåld från polisen. Skillnaden i George Floyds fall var att polisens agerande – precis som polismisshandeln av Rodney King för 30 år sedan – blev fångad på film.
Hela världen kunde efteråt se bilderna från när George Floyds liv släcktes.

Alla inblandade poliser fick sparken redan nästa dag. Men inte förrän igår inleddes rättegången mot Derek Chauvin som sänds direkt i amerikansk tv. Polismannen står åtalad för olika varianter av dråp och grovt vållande till annans död. Ytterligare tre poliskollegor är åtalade för medhjälp, men deras rättegång hålls först i augusti.
"Om rätten säger att den här rättegången är svår, då har vi två rättssystem i USA. Ett för vita och ett för svarta. Så kan vi inte ha det", sa George Floyds brorson Brendan Williams inför medier från hela världen igår.
Sverige är inte USA, men på vissa sätt är Sverige till och med värre. Det menar amerikanska sociologen Jasmine Kelekay, som är gästdoktorand vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR) vid Uppsala universitet. Hon säger att segregationen är större här, särskilt hos andra generationens invandrare. Segregationen har blivit som en naturlag i Sverige.

"Om man då lyssnar på kriminalpolitiken som vill införa mer repressiva åtgärder som inte bygger upp samhället, då är det väldigt, väldigt oroväckande", säger Jasmine Kelekay i en intervju med Uppsala Universitet.
Polisen kan inte själva lösa segregationen eller rasismen, särskilt inte när de själva ibland är en del av problemet.

George Floyd blev ett uppvaknande

George Floyds död är en tragedi, men hans namn kommer för alltid vara förknippat med ett uppvaknade. Det fick oss att prata om vilka som blir representerade var, och hur människor med olika bakgrund ofta bemöts på olika sätt. Det fick oss att diskutera problemen med afrofobi, strukturell och institutionell rasism. Vänsterpartisten Momodou Malcolm Jallow skrev historia när han som första riksdagsledamot någonsin tog upp afrosvenskars situation i en interpellationsdebatt i riksdagen förra hösten.

Det finns något trösterikt i det. När George Floyds tystades höjde andra rösten.

Chatta med Jonna Sima om artikeln klockan 09:00 på onsdag morgon! Du kan skicka in dina frågor eller synpunter redan nu!

Laddar Live Upplevelse
Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.