Marknadens osynliga hand gräver inte fiber på vischan

Grävarbete för att dra fiber.

Därför laggar ditt Netflix i hängmattan

Långa slöa dagar i hängmattan på landet. Kanske en ljudbok i öronen. Den största ansträngningen är att vifta bort en och annan fluga.

Regnar det är det bara att gå in och sträckkolla favoritserien på Netflix. Barnen varvar Sommarskuggan på paddan mellan alla bad och vattenkrig i trädgården.

Är det så du har det på semestern har du tur. Ditt sommarparadis är uppkopplat. Så att du kan koppla av.

Men faktum är att de vita fläckarna på den svenska bredbandskartan fortfarande är för många, för stora. Särskilt på svensk landsbygd.

Det är egentligen inget problem för den som bara åker ut till sommarstugan då och då. Däremot brukar chocken vara stor bland stadsbor som inser att det finns hela byar och områden utan täckning.

Det finns en digital klyfta mellan stad och land i Sverige. Så sent som för två år sedan så saknade nästan varannan landsbygdsbo snabb uppkoppling.

Nu minskar klyftan. Men det går långsamt.

Det börjar bli lite stressigt för regeringen att nå sina bredbandsmål.

Man har redan bommat det första delmålet. Till 2020 skulle 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020.

I många delar av landet lyckades man fantastiskt bra. I Stockholm kunde hela 97 procent räknas som uppkopplat. I mindre städer och tätorter var det runt 50 procent.

Men uppkopplingen av Sveriges landsbygder blev en bläckplump i statistiken.

Kanske för att regeringen hade en övertro till marknadens osynliga hand. Att den på något magiskt vis skulle gräva fiber i glesbygdsområden, trots att där inte finns någon lönsamhet.

När det är långt mellan husen och dyrt att gräva ner kablarna, då blir slutnotan en annan.

Det kan inte komma som någon överraskning att privata företag inte pysslar med välgörenhet.

Nu tar regeringen nya tag och lägger i en extra växel.

I juni meddelades att Post- och telestyrelsen får i uppdrag att se till att de tre miljarder kronor som tilldelats myndigheten går specifikt till de vita fläckarna och andra områden med låg utbyggnadsgrad.

Enligt bredbandsstrategin ska hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet år 2023.

Det finns fortfarande en liten chans att klara det.

Men ska man gå i land med slutmålet, att hela landet har snabbt bredband till 2025, då måste man helt sluta förlita sig på marknaden.

Som boende i en by i Norrlands inland fick mina grannar och jag vänta i fem år på att få fiber, från att vi skrev kontrakt med en leverantör. Det tog alltså ett halvt decennium och ett generationsskifte på byn innan anslutningsgraden var tillräckligt hög för att börja gräva. Innan det blev lönsamt.

Vilket slöseri med tid.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder.

Det börjar bli pinsamt att de vita fläckarna fortfarande finns på kartan.

Följ ämnen i artikeln