Även Sverige behöver en kommission mot rasism
Byter namn för att kunna få jobb
Vi går igenom en historisk period. Kampen mot rasismen i USA fortgår, och dess djupa rötter gör ett fruktansvärt avtryck.
Nyligen firades inofficiellt Loving day, den 12:e juni, då Mildred och Richard Lovings kamp högtidlighålls. 1958 gifte de sig i Washington, men när paret flyttade till sitt nya hem i Central Point, Virginia, stormade sheriffen in mitt i natten. Anledningen? Mildred var afroamerikan. Richard var vit. Och i Virginia var inte bara parets äktenskap ogiltigt, utan olagligt. Paret förklarade sig skyldiga (till att älska varandra), flyttade och fick med tiden tre barn. Vid ett återbesök i Virginia häktades de på nytt. Den 12:e juni 1967 konstaterade Högsta domstolen enhälligt att lagar om “rasåtskillnad” bottnade i rasism och gick emot konstitutionen. Det är bara 53 år sedan, och Mildred, som gick bort 2008, hann se sitt land nå fler genombrott för afroamerikaners rättigheter. Varje framsteg har kantats av kamp. Varje gång har rasister försökt ogiltigförklara den kampen. Så även nu.
Drabbas hårdare i pandemin
Black Lives Matter-demonstrationerna världen över sker i solidaritet med protesterna i USA, men den belyser också strukturell rasism i respektive land. I Storbritannien har exempelvis covid-19 drabbat svarta britter och andra etniska minoriteter oproportionerligt hårt. Liksom i USA blir socioekonomiska faktorer extra dödliga i en pandemi.
Efter omfattande protester i landet tillsätter nu premiärminister Boris Johnson en kommission över partigränserna, som ska undersöka rasism och diskriminering som drabbar etniska minoriteter inom skolan, hälsovården och rättssystemet, rapporterar Reuters. Ett utmärkt tillfälle för premiärministern att även syna sitt eget språkbruk, som återkommande väckt skarp kritik.
”Saknar självinsikt”
Och fler länder borde följa efter, inte minst Sverige. Författaren Amat Levin lyfte frågan i en kolumn hos ETC med rubriken “Sverige saknar självinsikt om rasismen”. Han räknar upp en rad problem som är högst aktuella. Som rasprofilering, vilket TV4:s Kalla Fakta belyst i en omfattande granskning. Som hur människor sållas bort. “2018 visade en rapport från länsstyrelsen i Stockholm att afrosvenskar har lägre lön än andra med samma utbildningsnivå. Och Diskrimineringsombudsmannen har kallat diskrimineringen på bostadsmarknaden för ett omfattande samhällsproblem” skriver Amat Levin.
Forskning visar att diskriminering till och med gör avtryck på ekonomin. Och de som hävdar att Sverige inte har några problem med rasism måste fråga sig varför så många människor med utomeuropeiskt påbrå byter namn för att ha chans på ett jobb.
Protester världen över öppnar dörren till förändring. Det är hög tid.