Jag önskar Kristersson tänkte mer på kroppen
Hälsan tiger inte still
En gång om året kör jag till bilprovningen. Jag dricker halvdassigt automatkaffe ur en pappmugg medan de kollar bromsar och blinkers.
Så kommer bilprovaren och kallar på mig. Och domen faller.
I värsta fall är det bara att köra vidare till verkstan, och stålsätta sig för att behöva casha upp för nya hjullager eller en spindelled.
Visst kan det svida i plånboken vissa år. Men i grunden förstår jag ju att det är bra att bilar måste besiktigas för att få köra på vägarna.För jag vill ju inte köra en trafikfarlig bil. Och jag vill verkligen inte att mina medtrafikanter ska göra det heller.
Människokroppen tycks vara konstruerad för att fungera någorlunda i ungefär åttio år. När åren går börjar allt fler system krångla. Då behöver kroppen in på service.
Den som har en schysst arbetsgivare med fungerande företagshälsovård kan få en hälsokontroll vart tredje år eller så. Men många står utanför det systemet.
Och den som har en tillfällig anställning, eller ingen anställning alls, har förmodligen minst lika stort behov av regelbundna hälsokontroller. Det är en fråga om rättvisa.
Det är få som ser det brittiska välfärdssystemet som en förebild för Sverige. Men den allmänna sjukvården NHS kallar alla britter mellan 40-74 till en “health check” minst vart femte år. Syftet är att upptäcka tidiga tecken på hjärt-kärlsjukdomar, njurproblem, diabetes och demens.
I Sverige är utgångspunkten att den som upplever ett hälsoproblem själv tar kontakt med vården. Det gäller ofta också när riskfaktorer upptäckts, som exempelvis högt blodtryck. Men risken är att människor faller emellan.
Det är kanske inte förvånande att regionerna inte aktivt letar efter mer jobb. Vi hör ju dagligen rapporter om personalbrist och långa köer till behandling.
Men när en sjukdom upptäcks tidigt är den enklare att behandla. Och människor besparas mycket lidande.
Det är orsaken till att många kvinnor regelbundet kallas till mammografi. Men bröstcancer är knappast den enda sjukdom där överlevnadschansen ökar vid en tidig upptäckt.
”Hälsan tiger still” skrev Erik Gustaf Geijer i dikten Odalbonden från 1811. Han hyllade den strävsamme jordbrukaren som gör sin plikt och inte klagar.
Och kanske är denne odalbonde en förebild för många svenskar än idag. Inte minst för många män, som skyr sjukvården så länge det bara går. Men i verkligheten kommer ohälsan ofta smygande. Upptäcker vi den i tid kan vi rädda människoliv, men också spara pengar för sjukvården.
Regeringen Kristersson pratar om en starkare statlig styrning av sjukvården. Det är oklart om ett enhetligt system för att besiktiga människor ingår i planerna.
Våra liv borde rimligen borde vara mer värdefulla än en gammal bil.