Efter pandemin: nu kan din lön sjunka
Inflationen leder inte bara till högre räntor
I onsdags presenterades årets julklapp. Tydligen ska det ligga biljetter till konserter eller idrottsmatcher i paketen om en dryg månad.
Med tanke på rapporter om hur pandemin tagit omtag och vi nu ska visa upp covidpass kan man fråga sig hur klokt det är. Ändå måste nog de flesta medge att tanken på en fullsatt ishockeyhall eller en gungande rockarena påminner om att vardagen håller på att återvända.
Det betyder att utgifterna kommer tillbaka. Den som arbetat hemifrån ska köpa lunch och betala jobbresorna igen. Den där resan som inte kunde göras förra året kostar. Och frisören som man borde ha besökt för länge sedan vill ha betalt.
De senaste veckorna är det många som har upptäckt att priserna gått upp. Det kostar mer att tanka bilen, lunchrestaurangerna har höjt sina priser och elektronikgrejerna i affärerna har blivit dyrare. SCB:s siffror för den svenska inflationen i oktober landar på 3.1 procent och i många andra länder stiger priserna ändå mer.
Det finns dock en vara som inte stiger i pris, arbetet.
Alla frågar sig när räntorna på bostadslån i Stockholm kommer att stiga. Den fråga du borde ställa är kanske vad som händer när din reallön sjunker.
När fack och arbetsgivare för ett drygt år sedan gjorde upp om löner och villkor följde man den ordning som etablerats på svensk arbetsmarknad. Industrins uppgörelse fick sätta normen för alla andra. Arbetsgivarna fick betala 5,4 procent för att avtal som i praktiken sträcker sig över tre år.
Meningen var att det skulle räcka till reallöneökningar
Meningen var att det skulle räcka till reallöneökningar. I åratal har ju problemet varit att inflationen inte ens nått upp till målet på två procent och nu hade man dessutom en coronakris att ta hänsyn till.
Ingen trodde att priserna ett år senare skulle ha ökat med över tre procent.
Om dagens inflationssiffror håller i sig har svenska löntagare gjort en riktigt dålig affär. Problemet är dessutom att det kommer att påverka ordningen för lönebildning som vi haft i drygt 20 år.
Den bygger på att de flesta ändå får mer att handla för. Skulle det inte fungera måste facken kräva kompensation när avtalen ska skrivas om våren 2023. I synnerhet som arbetsgivarna ropar efter arbetskraft.
Alternativet är att arbetsmarknadens parter tappar kontrollen över lönerna. Att den som skriker högst och som har marknadskrafterna i ryggen kan ta för sig, medan andra får finna sig i de villkor som bjuds. Det är inte lockande.
Man kan ha olika åsikter om den svenska coronastrategin, men ekonomiskt har den fungerat. Företagen har klarat sig och mycket färre jobb än vi fruktade har försvunnit. Resultatet på sista raden kan inte vara att löntagarna blir fattigare.