Visst ska folk se upp med eliten

Den ekonomiska elitens makt över vardagen bara växer

Det finns en privilegierad grupp som vi inte kan påverka, trots att deras privilegier i grunden formar vår vardag, skriver Ingvar Persson.

Också den här sommaren inleddes med en massa prat om eliten och folket. Det är så numera. Almedalsveckan har på något sätt blivit en vattendelare i synen på hur den svenska demokratin - och det svenska samhället - fungerar.

Ett jämlikt och demokratiskt torg eller en företagsmässa där elitens utvalda kan bekräfta varandra medan de dricker rosévin.


Jag måste erkänna att jag har svårt för ordet eliter. Ordet är naturligtvis etablerat, både i debatten och i vetenskapen men det klingar ändå lite falskt. I andra sammanhang brukar elit vara ett slags kvalitetsstämpel. Man måste ha åstadkommit något - till exempel ett otippat VM-brons - för att räknas dit.

Om det verkligen stämmer på den "elit" som somliga vill ställa mot folket kan man diskutera. Frågar ni mig borde vi snarare tala om privilegier, för sådana finns det onekligen.

Det är klart att det är ett privilegium för mig att kunna skriva på den här sidan, och ett ändå större privilegium att just du just nu läser det jag har skrivit. Det ger mig som journalist och opinionsbildare privilegiet att påverka och vara med och forma bilden av världen.

Självklart betyder det också ett ansvar.

Det är lika klart att partiledare, ministrar och andra politiker har ett privilegium. Då tänker jag inte främst på möjligheten att skriva sig i sommarstugan eller att boka resor på skattebetalarnas bekostnad. Jag tänker framför allt på möjligheten att fatta beslut som styr vanliga människors vardag.

Ett politiskt beslut om tuffare regler i sjukförsäkringen eller nedläggning av Arbetsförmedlingen får effekter, precis som ett beslut om gratis glasögon för barn.

Det innebär också ett ansvar.

Politiker och opinionsbildare har privilegier, men de är inte ovillkorliga. Vi kan när som hest sluta läsa en journalist om vi tycker att det hon eller han skriver är ointressant eller osant. Och politiker kan röstas bort om de väljer att fatta beslut vi ogillar.

Men det finns en privilegierad grupp som vi inte kan påverka, trots att deras privilegier i grunden formar vår vardag. Jag talar om det som brukar kallas den ekonomiska eliten. Människor som kan ha ärvt förmögenheter eller skapat dem genom att spekulera med andras pengar.


Här talar vi inte bara om privilegiet att åka flotta bilar, flyga privatjet eller äga osannolika fritidsfartyg och passas upp av anställd personal. Vi talar om privilegiet att utöva makt, både direkt och indirekt genom välfinansierade lobbykampanjer. Och den makten bara växer.

Ändå pratar vi nästan aldrig längre om det ansvar som följer med förmögenheter och ägande.

För tjugofem år sedan hade det varit omöjligt att föra ett samtal om eliten och folket utan att prata om kapitalismen. Det borde faktiskt vara minst lika omöjligt i dag.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln