Nationalismen är vår tids ärkepest

En gång var nationalbiblioteket i Sarajevo en ruin på grund av nationalistiska strävanden.

SARAJEVO Det vackra Nationalbiblioteket, jag återvänder alltid hit. En av dessa magiska platser. När jag för första gången satte min fot i Sarajevo var den ståtliga sekelskiftesbyggnaden en ruin. Hon som visade mig runt den gången började gråta när hon berättade. Det var våren 1996 och freden var bara månader gammal. Den 14 december året innan hade Daytonavtalet undertecknats i Élyséepalatset i Paris vilket satte punkt för fyra års inbördes krig i Bosnien och Hercegovina. När kanonerna tystnade var över 100 000 människor döda och miljoner på flykt, många för att aldrig återvända. Europa hade åter upplevt koncentrationsläger och folkmord, åter bevittnat massvåldtäkter och krigsförbrytelser.

Vandring in i mörkret

I Stefan Zweigs memoarbok Världen av i går, utgiven 1944 skriver han om ”...den verkliga ärkepesten, nationalismen, som har förgiftat vår europeiska kultur.”. Zweig var österrikisk jude och tyvärr är hans skildring av Europas vandring in i mörkret åter aktuell. Även i Sverige försöker nu en ny generation nationalister och ultrakonservativa få oss att glömma de historiska erfarenheterna, sudda bort vart vägen faktiskt ledde. På Aftonbladets ledarsida tänker vi göra vårt för att de inte ska lyckas. Och vi kommer börja i Bosnien.

Sarajevo blev symbolen framför andra under Bosnienkriget. Staden var belägrad av serbiska styrkor från utbrytarenklaven Republika Srpska i 1425 dagar och Sarajevoborna besköts dagligen av prickskyttar och artilleri. Maten tog slut, medicinen tog slut och under en period fanns så lite papper att tidningen Oslobodenje bara lyckades trycka några enstaka sidor. Men med ett enda undantag kom tidningen ut varje dag under belägringen.

Nationalbiblioteket förstördes i augusti 1992 i en artilleriattack. Urgamla handskrifter och vittnesmål ur den muslimska historien i Bosnien förvann i lågorna, uppskattningsvis två miljoner böcker, kartor och original försvann. Och där man brände böcker brann mycket riktigt även människor. Allt var avsiktligt. Bosnienserbiska styrkor genomförde sin ”etniska rensning” med stor noggrannhet. Moskéer revs, böcker brändes och människor mördades i de områden som var tänkta att bli serbiska.

Grannar sedan urminnes

Stefan Zweigs begrepp ”ärkepest” bör tolkas bokstavligt. På Balkan fungerade nationalismen lite som en epidemi. Rötterna går betydligt djupare än maktspelet kring Jugoslaviens fall men utan de tändande gnistorna hade våldet aldrig släppts löst. Vid det första demokratiska valet i Bosnien, i november 1990, röstade väljarna på nationalistiska partier, SDS i de serbiska delarna, HDZ i de kroatiska och SDA i de bosniakiska, alltså muslimska. Men människor bodde blandat, som grannar sedan urminnes och att skilja på vad som en gång förenats låter sig inte göras utan att man ställer grupper mot varandra. Först i retoriken, i böcker och i tidningar och sedan på gatan. Ord blev till handling, rädsla till våld och till slut till urskillningslöst hat.

I oktober i år gick Bosnien till val, just nu regeras landet av hela 14 övergångsregeringar. Fredsprocessen lämnade ett komplicerat lapptäcke av mer eller mindre självstyrande enheter och nivåer från den statliga till olika kantoner. Valet vanns, ännu en gång, av nationalister. Motkrafter finns men rädslan är fortfarande stark och minnena oerhört levande. Trots allt var det bara drygt tjugo år sedan prickskyttar sköt försvarslösa civila här i Sarajevo medan världen villrådigt såg på, av både förrövare och överlevande finns många fortfarande i livet. Nationalbiblioteket återinvigdes 2014 under pompa och ståt. Men inga bosnienserbiska företrädare närvarade.

När solen sänkt sig över staden kallar först kyrkklockor och sedan böneutrop de troende till gudstjänst. Även pestens tid har kanske ett slut trots allt. På Sarajevos vidsträckta begravningsplatser vittnar de stumma vita stenarna om att livet visserligen går vidare.

Men att det aldrig blir sig likt.


• Vill du ha våra texter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Ledare på Facebook!

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.