Att skylla på ätstörda influencers är billigt
”Smalast vinner” fastnar i fel fokus
Susanna Kierkegaard
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Publicerad 2025-04-10 06.00
Jag vet inte vilka som har haft det värst. Kanske var det tjejerna som växte upp för 50 år sedan, när bantning var standard och smalhetsen helt okontroversiell. Eller så var det min generation, som kom hem från skolan och slog på ”Top model” för att se pinnsmala kvinnor tjockhånas. Eller de som är unga i dag, som serveras tips för att optimera sitt utseende och ”glow up” på Tiktok all vaken tid.
SVT-dokumentären ”Smalast vinner” får mig i alla fall inte att avundas de senare.
Dokumentären, som gjorts av journalisten Frida Söderlund, handlar om smalhets bland unga på sociala medier. Den har kritiserats för att faktiskt trigga ätstörningar. Vi tittare får lära oss att Kardashian-trenden med smal midja och stor rumpa är över. Nu är konkav mage, lågt skurna jeans och utstickande revben tillbaka.
Det är modet min generation växte upp med. Vi såg det i tidningar, reklam och på tv. Skillnaden är att den nu finns på varje nattduksbord, i mobilen som bara väntar på att plockas upp. Och dagens 14-åringar måste gå till skolan varje dag med vetskapen att deras utseende kommer förevigas på film, med största sannolikhet inför hundratals kompisar och följare.
Man kan bli sjuk av mindre.
Samtalen till Bris som handlar om ätstörningar har ökat med nära 400 procent sedan 2016. Tjejzonen, som erbjuder samtalsstöd till unga tjejer, har berättat att andelen som söker stöd för ätstörningsproblematik i deras chattar har dubblerats de senaste två åren.
Om syftet med ”Smalast vinner” var att skapa debatt har de lyckats med bravur. Men precis som kritikerna har påpekat stannar den där, i en ytlig beskrivning av drivkrafterna bakom smalhetsen.
Mobilerna är en stor del av problemet. Men det är frustrerande att den bästa lösningen som erbjuds är att blockera smala influencers och scrolla mindre.
Har vi gett upp tanken på en ordentlig skolhälsovård, med kuratorer som är på plats varje dag i veckan? I sin årsrapport efterfrågar Bris fler lärare i skolmatsalarna på lunchen, så att det blir lättare att upptäcka barn som verkar ha problem med ätandet. Många uppger i kontakter med Bris att ätstörningarna började i skolan, ofta genom en kommentar från skolsystern. Där är det också lättare att komma undan med att hoppa över en måltid än vad det är hemma.
Det förklaras inte heller vad barnen ska göra i stället för att scrolla. Vi vet att det är brist på gratis fritidsaktiviteter och att fritidsgårdarna försvinner en efter en. Leka med pinnar på gården i all ära, men jag kan förstå den som tycker att det är roligare att kolla på mobilen.
Bara en tredjedel av alla barn med ätstörningar får vård, enligt Bris. Att åtgärda det kommer kosta pengar.
Då är det förstås billigare att blocka en influencer.
