Med mördaren fångad kan såren börja läka
Genombrott: Dubbelmordet i Linköping – Palmemordet – Madeleine McCanns försvinnande
Läsare av true crime-succén “Jag försvinner i mörkret” lär ha satt sig käppraka vid pushnotisen om gripandet i Linköpingstrakten.
När boken släpptes 2018 kallade Aftonbladets Markus Larsson den för “sommarens bästa och otäckaste bok”. Krimbloggaren Michelle McNamara studerade med febrig besatthet seriemördaren- och våldtäktsmannen The golden state killer. Från 1974–1986 begick han åtminstone 13 mord, över 50 våldtäkter och 100 inbrott i Kalifornien. Fallet var ett exempel på DNA-spårens återvändsgränd: när förövaren inte finns i registren, och topsning inte träffar rätt. McNamaras detektivarbete lockade ett stort antal läsare, bibehöll intresset för utredningen och de överlevandes kamp för rättvisa.
Det ledde väg till mördarens avlägsna släktingar, en lång lista av namn prickades av till dess att ett enda återstod.
Det var trots allt DNA-spår som avgjorde fallet, men på ett nytt sätt. Lösningen var en släktforskningssajt. Utredaren Paul Holes använde tjänsten Gedmatch och laddade upp gärningsmannens DNA. Det ledde väg till mördarens avlägsna släktingar, en lång lista av namn prickades av till dess att ett enda återstod: före detta polisen Joseph James DeAngelo.
En liknande teknik användes i arbetet med ett fasansfullt fall som skakade Sverige 2004. Daniel Nyqvist, 37, är nu gripen för dubbelmordet på 8-årige Mohammed Ammouri och 56-åriga läraren Anna-Lena Svenson. De höggs ihjäl i ett bostadsområde i centrala Linköping.
Mördarens DNA säkrades på mordvapnet och i en mössa. 5000 personer topsades, men utan resultat. Det spekulerades då i om mördaren var mycket ung vid tillfället.
Daniel Nyqvist var 21 år när mordet begicks. En lagändring möjliggjorde användningen av kommersiella DNA-databaser. Spaningsledaren, kommissarie Jan Staaf, säger till Ekot att det här mycket väl kan bli vägledande för hur svensk polis ska utreda riktigt grova brott. Senare på tisdagen kom beskedet: Daniel Nyqvist erkänner.
Det är en särskild tillfredsställelse vid gripanden i cold case-fall. En förövare som förmodligen trott sig ha kommit undan när så lång tid passerat, bara för att se sig inringad och fångad. En rättslig upprättelse och ett svar på gåtan.
”Vi har förlorat vår son, han kommer inte tillbaka. Men det här är bra för alla”, säger Mohammed Ammouris pappa Hassan till Aftonbladet.
Motsatsen är ett sår som aldrig riktigt läker. Och det är en sällsynt nyhetsvecka för cold case. Brittiska Madeleine McCanns försvinnande verkar få en lösning. Klockan 9.30 på onsdagen ska chefsåklagare Krister Petersson på en presskonferens ge sin bild av ett historiskt cold case: mordet på statsminister Olof Palme. Förhandsuppgifter anger att polisen nu har mordvapnet. Olof Palmes son Mårten Palme och statsminister Stefan Löfven kommenterar fallet i tv samma dag.
Fallet har gäckat polisen så väl som allmänheten. Så många privatspanare, liknande krimbloggaren Michelle McNamara, har dag och natt pusslat i mordet på Sveriges statsminister 1986.
Är den 10:e juni 2020 dagen då vi får svar?