Vem står näst i tur på Putins middagsmeny?
”90 procent fred är 100 procent krig”
Natten till måndagen träffades Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i Florida för att diskutera vapenvila i Ukraina. Efteråt var båda ledarna positiva.
– Någon kallar det nog 95, jag vet inte hur många procent det är men vi har gjort stora framsteg, sa Trump på en pressträff efteråt.
Enligt Zelenskyj att man är överens i 90 procent av det fredsavtal på 20 punkter som ligger på bordet.
Nu ska det nya förslaget skickas till Moskva. Vad diplomatin leder till denna gång återstår att se.
”90 procent fred är 100 procent krig”, kommenterade den ukrainske författaren Sergey Maidukov buttert i Süddeutsche Zeitung.
Det är en ganska bra sammanfattning.
Några tidplaner nämndes inte på pressträffen, bara att de två ledarnas team ska träffas igen ”under de kommande veckorna”. Inte heller är själva kärnfrågan närmare en lösning, den om de territorier i östra Ukraina och Krimhalvön som i dag ockuperas av Ryssland.
”Vid sitt framträdande inför pressen lät Trump stundtals mer som Rysslands advokat än som Ukrainas stödjare”, skriver Sergey Maidukov.
Ska Vladimir Putins anfallskrig verkligen belönas med att Ukraina ger upp delar av sitt land och sina invånare?
Det vill Trump och Putin, men det vill inte Ukraina och resten av Europa. Så, ledde mötet i Florida egentligen till någonting alls? Mer än till fler möten. Det är en smula oklart.
Sergey Maidukov bor i Kiev, men flydde 2014 från Donetsk när Ryssland ockuperade området. I september 2022 annekterade sedan Moskva hela regionerna Donetsk, Cherson, Luhansk- och Zaporizjzja. Ett beslut som inte erkänns av någon.
Det är alltså bland annat Maidukovs egen hemstad som Trump vill ge bort till Putin. Någonting som det ukrainska folket aldrig kommer att kunna gå med på.
Och att 90 procent fred betyder 100 procent krig är någonting som Ukrainas befolkning känner in på bara kroppen varje dag. Dagen innan julafton genomföra Ryssland en ny jätteattack mot civila mål i Ukraina. Med hela 635 drönare och 38 missiler försökte Kreml slå ut energiförsörjningen, bland annat i Kiev.
Så här har Ryssland agerat genom hela kriget. Ukrainas civila infrastruktur, energi och sjukvård är primära måltavlor. Det berättar något om hur ett ryskt angrepp även mot andra länder skulle se ut.
I princip ingen seriös bedömare tror att Vladimir Putin skulle nöja sig med en vapenvila med Kiev. Hans mantra har hela tiden varit att hela Ukraina tillhör Ryssland. Och det långsiktiga målet är att återskapa det ryska imperiet och en rysk intressesfär i östra Europa.
En vapenvila på Putins villkor betyder ingenting annat än en paus. Och vem står i så fall näst i tur på Putins middagsmeny?
Sannolikt skulle Ryssland efter en sådan vapenvila stärka sin militär i norra Europa och i Arktis, vilket vore ett direkt hot mot Polen, Finland och Baltikum. Dessutom skulle stora resurser frigöras för att öka hybridkrigföringen mot övriga Europa.
”Är det verkligen fred, vi vill ha till varje tänkbart pris”, sjöng en gång Hoola Bandoola Band. I Ukraina är det svaret inte så självklart.
Långsiktig och hållbar fred i Europa bygger på att den ryska armén besegras i Ukraina. Varje form av rysk seger kommer bara leda till nya krig.
Det är en lätt deprimerande insikt inför det nya året. Men det är tyvärr sant.